Tegelbyggnaden från 70-talet med illgrönt golv och lappar om spinning och Saab-lopp står bara en knapp hundra meter från Saab-fabrikens inhägnade parkering med hundratals, kanske tusentals osålda Saab-bilar.

– Vad ska Sverige göra – fimpa industri efter industri? Det kommer att bli rea på ingenjörer här, säger 42-årige i Jelka Pasic medan hon drar i roddmaskinens handtag på gymmet för Saab-anställda.

Jelka Pasic och hennes kollegor på avdelningen för teknisk utveckling använder lunchrasten till träning. Och hon är märkbart upprörd på regeringen. Att regeringen inte vill ställa upp med en lånegaranti på fem miljarder till GM om de riskerar att bli delägare svider rejält.

– Vi sitter alla med hus och hem. 5 miljarder är kanske billigt med tanke på vad det skulle kosta att ta hand om de mängder av arbetslösa som en nedläggning av Saab skulle innebära. Vad ska man annars använda skattepengar till? säger hon.

Hon har jobbat som ingenjör på Saab sedan 1998, först som konsult och sedan som fast anställd. Och mitt i all osäkerhet bygger hon och hennes sambo ett nytt hus. Han jobbar också på Saab som konstruktör. För några veckor sedan hölls en jobbmässa för att locka ingenjörer från Västsverige till Norge.

– Det är klart att vi funderar på vad vi ska göra och kollar runt vad det finns för andra möjligheter. Men det går ju inte att bara flytta till Norge. Och ska man bo på två ställen? säger hon retoriskt och skakar med huvudet.

– Med en lågkonjunktur så blir nog huset svårsålt. Det blir väl att knacka på hos arbetsförmedlingen, säger Jelka Pasic.

På Saab i Trollhättan arbetar omkring 4000 personer. Hälften på fabriksgolvet och hälften är tjänstemän. Under sportlovsveckan står produktionen stilla – det är helt enkelt för lite att göra. Men eftersom de anställda tvingas ta ut semester, på egen bekostnad, så många har valt att gå till jobbet ändå.

I brist på jobb spelas det i stället badminton i inomhushallen.

– Det kommer att gå käpprätt åt helvete, det är vad jag tror. På 6-8 månader kommer över 40 000 människor bli arbetslösa här säger Dan Eriksson och skrattar ”för vad annars ska man göra”.

Han jobbar som truckförare på karossfabriken. Nästa vecka får den som vill jobba sex timmars skift. Vad som händer om GM lägger ner SAAB är meningslöst att tänka på menar han och hans kompisar. De kan ändå inte påverka beslutet.

På samma avdelning som Jelka Pasic jobbar Markus Akervall. Han motionscyklar på lunchrasten tillsammans med några kollegor. Tidigare jobbade han på Volvo, nu är han på Saab. Sammanlagt har han jobbat som ingenjör inom bilbranschen i närmare 20 år. Sedan 1990 har antalet anställda i Trollhättan minskat från cirka 7 800 till runt 4 000. Han känner sig luttrad.

– Vad ska vi göra, det är bara att jobba på. Vi har varit med förr om omstruktureringar, säger han.

När nedläggning kommer på tal drar han paralleller till varvskrisen på 70-talet. Han tror att regeringen har en mjukare inställning till Saab än de vill medge, att de hårda tongångarna är del av ett strategiskt ”pokerspel”.

– Regionen har klarat stora nedläggningar förr. Men det är klart att det i så fall blir en tuff period att leta efter nya jobb. Men på några års sikt kommer vi säkert ha hittat nya jobb i nya branscher, säger han hoppfullt.