Finanskrisen har slagit till över hela världen, men efter Island är kanske Ukraina det land som drabbats hårdast. I förra veckan sade Internationella valutafonden (IMF) nej till den andra överföringen av ett tidigare beviljat storlån och en av landets större banker, Nadrabank, kom under konkursförvaltare.
Kostnaderna för Ukrainas utlandsskulder på 105 miljarder dollar är de högsta något land med dollarkoppling har förutom Ecuador, som gjorde statskonkurs i december ifjol. Valutan hryvnia har rasat närmare 50 procent mot dollarn de senaste tolv månaderna vilket till och med gett upphov till svartväxling på Kievs gator. Den ukrainska börsen har förlorat 85 procent av sitt värde, det största fallet efter Island.
–Krisen var svår för en månad sedan, men har den blivit än värre. Det finns ekonomer här som jämför Ukrainas situation med den i Ryssland hösten 1998 när hela bankväsendet gjorde konkurs, säger en diplomatisk bedömare i Kiev till SvD Näringsliv.
Varningssignalerna har alltså kommit slag i slag de senaste veckorna och flera internationella institut har sänkt Ukrainas kreditvärdering. Senast var det Fitch Ratings som ändrade från B+ till B med än dystrare framtidsprognos.
Femton banker har hittills stoppat sina utbetalningar till klienter, men Nadrabanks stopp var det hittills allvarligaste eftersom det är landets sjunde största bank. Nadrabank har akuta skulder på 230 miljoner dollar och har misslyckats med att låna pengar utomlands. Premiärminister Julia Timosjenko har tidigare kritiserat Nadrabank för att misshushålla med statliga bidrag och för att spekulera mot den egna valutan hryvnia.
IMF beviljade sent ifjol ett lån på hela 16,6 miljarder dollar för att undsätta Ukraina. Den första överföringen på 4,5 miljarder dollar utbetalades den 20 november. Efter två veckors besök i Kiev under slutet av januari avslog dock IMF:s representanter en andra överföring på 1,87 miljarder dollar. IMF kräver framför allt att Ukraina minskar budgetunderskottet och tar kontroll över banksektorn.
Swedbank tillhör också de drabbade i Ukraina. Köpet av TAS-Kommerzbank 2007 för drygt 7 miljarder kronor har tidigare försvarats hårdnackat, men när avgående vd:n Jan Lidén i förra veckan presenterade sin sista kvartalsrapport lät det annorlunda. Swedbank har skrivit ned värdet i bankrörelsen i Ukraina med 1,4 miljarder kronor. I bokslutet skrev Jan Lidén att ”den närmaste tiden kommer att vara utmanande i Ukraina”.
Det låter som ett understatement...
Ukrainas ekonomiska problem hänger intimt samman med den politiska turbulensen. President Viktor Jusjtjenko har under en längre tid med alla medel försökt bli av med premiärminister Julia Timosjenko. Om ett knappt år väntar presidentval och medan Jusjtjenko tycks ha försatt sina chanser (opinionssiffrorna pendlar kring 3–4 procent) kämpar Timosjenko desperat för att behålla sin popularitet.
–Tidigare sade vi ”business is business”, oberoende av politikernas kamp, men nu påverkas ekonomin och våra affärer. Därför ser jag mörkt på det kommande året, dels på grund av den finansiella krisen, dels den interna politiska striden, säger Andreas Puekker, vd för Scania i Ukraina.
Scania har omkring 500 anställda med två egna verkstäder och sex återförsäljare med verkstäder. Tendensen har varit positiv det senaste året med en ökning från 95 sålda lastbilar 2005 till 530 ifjol. Prognosen för 2009 har dock gått ned från 800 till 200 och det är framför allt problemen med lån som stoppar expansionen. Behoven av lastbilar är stora.
Den inofficiella presidentvalskampanj som redan startat har gjort att Julia Timosjenko försökt skapa en bra relation med Ryssland. Det var Timosjenko som tillsammans med den ryske premiärministern Vladimir Putin lyckades nå en överenskommelse i det uppmärksammade gaskriget mellan länderna i början av året.
När Timosjenko nyligen kom tillbaka från Moskva och sade att Ryssland var berett att låna ut 5 miljarder dollar – utan att tala om vilka villkor som var förenade med lånet – var det många ukrainare som menade att detta var ett ryskt försök att finansiera Timosjenkos stundande valkampanj och få en lojal bundsförvant i det strategiskt så viktiga grannlandet.
Men även Timosjenko har förlorat i opinionsstöd under de uppmärksammade grälen med president Jusjtjenko och detta är en bidragande anledning till att de ekonomiska framtidsprognoserna för Ukraina är så dystra. Makthungriga Timosjenko vet att om hon försöker dra ned på budgeten (vilket IMF kräver) så blir det än mindre pengar för ett redan fattigt folk och som premiärminister får hon självklart ta ansvar för detta.
Kombinationen av en finanskris och den inflammerade politiska kampen om makt gör därför att de som förutspår en ukrainsk statskonkurs sannolikt inte är pessimister utan realister.
