Banker och aktieanalytiker har sedan en tid gått igenom sina företagsanalyser och angett nya, lägre riktkurser för rader av aktier. Investerarna har tagit analytikernas råd ad notam och börsen faller brett. Sammantaget bekräftar det att världen redan är inne i lågkonjunkturen. Om det sedan utvecklas till en ny period av recession, negativ BNP-tillväxt under minst två kvartal i rad, återstår att se.
Även om skillnaderna i dag är stora mot det branta raset hösten 2008 som markerade inledningen av finanskrisen, finns det ingen som kan förutspå vare sig hur djup eller långvarig nedgången kan bli.
Den viktigaste skillnaden är att konjunktursvackan inte kommer som en överraskning den här gången. I själva verket är problemen nu bara en fortsättning på finanskrisen 2008.
I länder som USA, Storbritannien, Spanien och Italien har man inte noterat någon nämnvärd återhämtning utan snarast sett hur krisen fördjupats medan Sveriges viktigaste handelpartner Tyskland har fått se tillväxten bromsa in under det förra kvartalet.
Ur ett snävt svenskt perspektiv är det lite hoppfullt att våra de viktiga exportmarknaderna i Norden, Norge, Finland och Danmark fortfarande visar tillväxt.
För det finns positiva signaler. Trots varningar för fastighetsbubbla och stigande inflation fortsätter Kina att utvecklas till en modern industrimarknad.
Indien och andra länder i Sydostasien visar liksom Sydamerika inga påtagliga tecken på avmattning som en följd av skuldproblemen i USA och Europa.
Den som söker fler positiva signaler för världshandeln kan välja det omdiskuterade Baltic Dry Index, som mäter fraktkostnaderna för torra bulkvaror, till exempel malm, kol och spannmål. Den som följde indexet under 2008 var förvarnad inför kraschen på hösten. Därefter har indexet visat hur svag och osäker återhämtningen i världsekonomin varit.
Dock har indexet stigit den senaste tiden, låt vara från en låg nivå, men ändå ...
Tyskland
Tyskland går i år om Norge som Sveriges största handelspartner. Tyskland är trots inbromsningen i ekonomin världens näst största exportland efter Kina och stöttepelaren i Europas ekonomi med ett stort handelsöverskott och låg statsskuld. I Sveriges handelsstatistik gentemot Tyskland var underskottet 2010 omkring 70 miljarder kronor. Som den starkaste parten i eurozonen är förväntningarna på Tyskland stora men tveksamheten växer hos både befolkning och politiker om det rimliga i att just landet ensamt ska lösa Europas finansiella problem.
Norge
Den klippstabila oljeekonomin Norge har under hela 2000-talet haft en årlig tillväxt på i genomsnitt 3 procent. Norges BNP, utslagen per innevånare, är nära en halv miljon norska kronor, vilket i sin tur är 60 procent över det europeiska genomsnittet. Omkring hälften av Norges export består av olja och gas medan den tillverkande industrin står för mindre än 10 procent. Det norska välståndet yttrar sig i ett stort budgetöverskott och en gigantisk kapitalreserv som ska användas för att dämpa de problem som kan uppstå då oljereserverna töms.
Storbritannien
Av hävd är Storbritannien ett av Sveriges viktigaste exportländer, men det är en handelspartner med stora ekonomiska och sociala problem. Under flera decennier har det brittiska näringslivet avindustrialiserats vilket innebär att det till stor del är tjänstesektorn, inte minst finansiella tjänster, som bär upp ekonomin. Det brittiska budgetunderskottet var i fjol 10 procent av BNP samtidigt som arbetslösheten ligger kring 8 procent och ungdomsarbetslösheten, som är en faktor bakom de våldsamma kravallerna nyligen ligger stadigt över 20 procent.
USA
Som världens största ekonomi har konjunkturläget är USA avgörande för Sveriges industri. När det går dåligt i USA går det också dåligt för de flesta andra industriländer. USA:s andel av Sveriges export har successivt minskat. De amerikanska statsskuldproblemen är väl kända liksom den höga arbetslösheten. I själva verket har USA aldrig kommit ur finanskrisen, som kulminerade i efterdyningarna efter Lehman Brothers konkurs hösten 2008. De strukturella problemen kvarstår och någon politisk enighet om hur de ska lösas finns inte i sikte.
Danmark
Även om Danmark är Sveriges femte största exportmarknad är Sveriges import från Danmark avsevärt större än vår export dit. Sverige är därför Danmarks näst största exportmarknad efter Tyskland. Under 2010 var handelsunderskottet gentemot Danmark drygt 12 miljarder kronor. Den danska ekonomin var ända fram till finanskrisen 2008 ett föredöme för många andra länder med god tillväxt och låg arbetslöshet. Krisen har slagit hårt mot Danmark även om återhämtningen under 2010 och 2011 varit stadig.
Finland
Finlands betydelse för den svenska exporten har varit relativt stabil under senare år, med andel på runt 6 procent. Malm, stål, papper, telekommunikationsutrustning och lastbilar hör till de viktigaste exportvarorna. Den finska ekonomin drabbades hårt av finanskrisen, och krympte nästan 9 procent 2009, men har återhämtat sig starkt. Statsskulden och budgetunderskottet hör till de lägsta i Europa.
Nederländerna
Den svenska exporten till Nederländerna består till hälften av maskiner och reservdelar till framförallt tillverkningsindustrin, där fordonsrelaterade delar ensamt står för över 10 procent. Ytterligare en viktig exportvara är papper och kartong. Den nederländska ekonomin krympte med nästan 4 procent under krisåret 2009, men har under 2010 sett en återhämtning jämförbar med genomsnittet i Europa.
Frankrike
Jämfört med övriga EU-länder var växte den franska ekonomin långsamt under 2000-talet, men klarade finanskrisen relativt bättre. Under 2010 noterades en tillväxttakt som var lägre än genomsnittet i Europa. Statsskulden är relativt hög, motsvarande drygt 80 procent av landets bruttonationalprodukt. Läkemedel och insatsvaror för energiproduktion står tillsammans för över 20 procent av Sveriges export till landet.
Belgien
Den belgiska ekonomin klarade finanskrisen bättre, och växer nu snabbare än det europeiska genomsnittet. Samtidigt tampas Belgien med politiska problem, sedan landets partier i över ett år inte förmått bilda en riktig regering. Ytterligare en källa till oro ryms i landets statsskuld, som nu uppgår till nästan 100 procent av bruttonationalprodukten. Delar till fordonsindustrin står för nästan 30 procent av den svenska exporten.
Kina
Den svenska exporten till Kina har ökat med 75 procent sedan 2006, och motsvarar idag drygt 3 procent av all export. Telekommunikationsutrustning, stål och papper hör till de viktigaste exportvarorna. Den kinesiska ekonomin har vuxit så det knakat, men en hög inflationstakt och snabbt stigande fastighetspriser har skapat frågetecken om tillväxtens uthållighet.



