Den svenske makroanalytikern Andreas Johnson menar att en upplösning av eurozonen inte går att utesluta.
Storbritanniens premiärminister David Cameron efterlyser en ”trovärdig brandvägg” från eurozonen, för att hejda den snabba spridning av skuldkrisen som ägt rum i veckan. Alla institutioner som finns måste användas fullt ut, förklarade Cameron på en pressträff i Berlin.
Med på pressträffen fanns Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som höjde ett varningens finger för Camerons strategi.
Merkel sade att hon håller med Cameron om att det är viktigt att göra allt för att vinna tillbaka trovärdigheten för eurozonen.
- Men vi måste vara försiktiga och inte låtsas att vi har maktmedel som vi inte har. För om det inte fungerar kommer marknaden inse detta väldigt snabbt, sade Merkel.
En upplösning av eurozonen går inte att utesluta i dagsläget, enligt Andreas Johnson, makroanalytiker på SEB.
- Sannolikheten för att det skulle kunna hända är större än noll, säger han till TT.
Skulle detta inträffa tror Johnson det kan bli en ”väldigt kraftig recession”.
- Det skulle slå hårt även mot Sverige, säger han.
Men detta är det minst troliga av fyra huvudspår Johnson ser framför sig i skuldkrisen.
Huvudscenariot är enligt Johnson att eurozonen överlever och ”tragglar sig igenom det här”. Ett annat lite mindre troligt scenario är att Grekland tvingas lämna eurozonen. Ett tredje är att statsfinansiellt stabilare euroländer - som Tyskland, Nederländerna och Österrike - väljer att bryta sig ur och bilda en egen valutaunion.
- Det tror jag kanske har en ganska liten sannolikhet egentligen, säger Johnson.
- Och sedan har vi katastrofscenariot, med en fullständig upplösning av eurozonen, tillägger han.
Ur ett svenskt perspektiv innebär skuldkrisen i eurozonen i första hand att tillväxten nu bromsar in snabbare än man tidigare räknat med. Sveriges begränsade statsskuld och balansen i de offentliga finanserna skyddar landet mot den typen av problem på kreditmarknaden, som nu slår hårt mot allt fler länder i eurozonen.
- Man ser en tydlig avmattning i eurozonen. De har problem med likviditet och vissa företag har svårt att få tag på lån, säger Andreas Johnson.
Då en stor del av den svenska exporten går just till euroländerna drabbar detta bakslag även svenska företag. Och en följdeffekt av den sämre tillväxten för dessa företag är enligt Johnson en sämre utveckling även på andra håll, som på arbetsmarknaden.
- Å andra sidan kommer Riksbanken troligen inte höja räntan nu. Sänkningar ligger närmare till hands. Och det tjänar ju alla hushåll med bolån på, säger Johnson.
Effekten av detta dämpas av att ”även de svenska bankernas kostnad för upplåning har ökat” i och med krisen, enligt analytikern.
- Så även om Riksbanken sänker reporäntan slår detta inte igenom lika mycket på de boräntor som hushållen möter. Förhållandet mellan reporäntan och boräntan har försvagats.
