Gårdagens exportchefsindex från Exportrådet ger en alldeles färsk stämningsbild från svensk exportindustri.

–Index är nere på 34 och det är ett väldigt svagt värde, säger Export­rådets chefsekonom Mauro Gozzo. Det är rakt ner i källaren.

Värden över 50 betyder att det är fler exportchefer som tror på en förstärkning än en försvagning. Förra kvartalet var index strax över 50. Nu är det alltså nere på 34. Den här typen av så kallade diffusionsindex brukar inte sjunka så snabbt och komma så lågt.

SCB och Exportrådet har frågat exportchefer från både stora och små exportföretag. Företagen svarar för tre fjärdedelar av den totala svenska exporten.

Frågorna gäller försäljning och lönsamhet under senaste kvar­talet och under de närmaste tre månaderna. Både stora och små företag uppger att läget är svagt just nu men det kommer att bli ännu värre framöver.

Omsvängningen har gått snabbt. I början av året var det goda tider för exportföretag vilket visar sig genom att handeln med utlandet (så sent som i oktober) fortfarande gav goda överskott (eftersom det är en tids­förskjutning mellan order och betalning).

Tidigare i veckan talade SEB:s chefsekonom om ”en global synkroniserad recession”. Det är också vad vi ser i Exportrådets undersökning. I varje region (typ Västeuropa, Nordamerika, Asien och så vidare) förutser export­företagen minskande efter­frågan.

–Det är det unika i den här konjunktursituationen, säger Mauro Gozzo.

Tidigare har en dålig konjunktur i USA kunnat pareras med ökad försäljning i Asien, exempelvis. Nu viker efterfrågan i alla regioner. Det är baksidan av globaliseringen.

Alla exportföretag förutser också sämre marginaler på sin exportförsäljning. Leveranstiderna blir kortare när konjunkturen viker.

Sverige är ett mycket exportberoende land. I början av 1990-talet var exportandelen (exporten i förhållande till bruttonationalprodukten) cirka 30 procent.

Sedan hade vi vår stora 90-talskris där kronan tappade drygt 20 procent i värde. Den utvecklingen gynnade vår export (svenska varor blev billigare) liksom den ökande globaliseringen av världens varu- och tjänstemarknader ökade världshandeln.

I dag är Sveriges exportandel (enligt OECD) drygt 50 procent. Som jämförelse är exportandelen för USA 12 procent och för Japan 18 procent. Finanskrisen och den allt djupare lågkonjunkturen slår hårt mot världens alla regioner och därmed mot svensk ekonomi och exportföretagen. Varsel­siffran i oktober (nära 20000 personer och den högsta månadssiffran sedan november 1992) kommer att följas av fler dystra månader.

Efter finanskrisen – för det finns ett efter – är tillgången på pengar mindre. Den globala och lokala finansmarknaden stramas åt vilket betyder att företag går i konkurs och jobb försvinner.

Att svenska kronan är svag fungerar som krockkudde för export­företagen och deras personal. En svagare valuta ger större exportinkomster eller möjlighet att sänka priset.