Omröstningen i parlamentet genomfördes med kniven mot strupen. I mitten av juli tar pengarna slut och grekiska staten kan inte längre betala ut löner och pensioner eller räkningar. Nya stödmiljarder ges endast i utbyte mot drakoniska åtstramningar.

–Det är vårt patriotiska ansvar att rösta för sparpaketet, manade premiärminister Giorgos Papandreou i den känsloladdade debatten i parlamentet.

–Alternativet, sa Papandreou, är att gå tillbaka till ett Grekland fyllt av korruption och slöseri.

Oppositionsledaren Antonis Samaras från konservativa Nea Dimokratia beskyllde regeringen för att slå in på en väg som leder rakt in i den ekonomiska katastrofen, det vill säga skattehöjningar som under lång tid riskerar att strypa ekonomin.

På Syntagmaplatsen och gatorna runt parlamentet rasade under tiden våldsamma gatustrider. Demonstranter kastade stenar och molotowcocktails medan kravallutrustad polis svarade med tårgas och batonger. Dussintals människor skadades och fördes till sjukhus. Gatorna var fyllda av krossat glas.

När omröstningen började klockan 14.45 höll nationen andan. En efter en ropades de folkvalda upp och avgav sina röster i vad som utvecklades till en politisk rysare när det haglade Ne (ja) och Ochi (nej) och flera parlamentariker röstade mot den officiella partilinjen. Slutresultatet–155 ja-röster mot 138 nej-röster och 5 nedlagda röster–blev en triumf för Giorgos Papandreou.

En sista nervpåfrestning blir omröstningen i dag om lagstiftningen som ska omsätta sparpaketet. Men allt tyder på att även detta kommer att få grönt ljus i parlamentet. På kort sikt är Grekland därmed räddat.

På söndag möts finansministrarna i Eurogruppen för att spika sin del av nästa utbetalning till Grekland på 12 miljarder euro. Internationella valutafonden fattar motsvarande beslut den 6 juli, bara dagar före den annars hotande konkursen.

Nästa steg i dramat blir att enas om ett nytt långsiktigt stödpaket i minst samma storleksordning som fjolårets 110 miljarder euro. Detta ska ge Grekland tid att förbättra statsfinanserna för att senast 2015 kunna återvända till marknaderna. Sammantaget innebär det att Grekland hålls flytande, varken mer eller mindre. Det är dessutom tveksamt om reformerna, besparingarna och de omstridda privatiseringarna – allt som allt 78 miljarder euro – någonsin kommer att genomföras fullt.

Gatustriderna i Aten var visserligen iscensatta av en liten skara våldsbenägna aktivister. Men samtidigt finns det ett explosivt missnöje i stora delar av den grekiska befolkningen som låter ana att regeringen Papandreou sitter löst.

Känslan av att alla uppoffringar är förgäves och att det saknas ett recept för hur landet ska resa sig ur krisen överväger. I snitt drabbas varje familj med årligen 25000 kronor, enligt beräkningar av den grekiska tidningen To Vima.

Ett troligt scenario är att regeringen fortsätter att förlora förtroende när de nya åtstramningarna ska genomföras. Många räknar därför med nyval i slutet av året eller i början av 2012. Som det ser ut i dag skulle i sådana fall det oppositionella Nea Dimokratia vinna valet och då omgående kräva omförhandlingar med EU och Internationella valutafonden.

På längre sikt är det helt andra utmaningar som Grekland står inför. Roten till det onda är en urholkad konkurrenskraft, låga investeringar, ett svagt utbildningssystem och en bristande skattemoral. Enligt centralbankschef Giorgios Provopoulos har Greklands konkurrenskraft minskat med 20 procent sedan år 2000.

–Vi har i dag en ohållbar ekonomisk modell som har skapat välstånd med hjälp av lån. Nu behöver vi en ny modell där konsumtion ersätts av sparande och investeringar, manade han i början av veckan. Att detta är ett generationsprojekt anar i dag de flesta greker. Frågan är hur länge de håller ut.