Maud Olofssons entusiasm inför ämnet går inte att ta miste på. Efter en lång dag med regeringsbeslut i frågan och en halvdag med innovatörer sprudlar hon av energi när hon berättar om programmet.

Almi Företagspartner får 20 miljoner kronor per år 2011 till 2014 för ett program med olika insatser för kvinnors företagande, varav några är nya. Insatserna ska särskilt fokusera på företagande kvinnor med utländsk bakgrund.


Av de tidigare insatserna är Maud Olofsson särskilt nöjd med den förra omgången styrelseprogram, där hälften av deltagarna fått förfrågan om styrelseuppdrag efteråt.

– Nu går vi vidare med att erbjuda minst ytterligare 100 kvinnor att gå ledarskaps- eller styrelseutbildning och delta i mentorskapsprogram genom utbildningsstipendier. Vi vänder oss denna gång till kvinnor som redan i dag äger företag och vill få det att växa och expandera.


Maud Olofsson pekar på att det är ett generellt problem att det är för få företag som vill växa, och framhåller att det är viktigt att kvinnors företag också växer och det gäller att få in det tänkandet hos företagarna.

– De nya insatserna genom Almi Företagspartner är detta mentorskapsprogram, innovationsfinansiering och rådgivning i samband med mikrofinansiering till kvinnor med utländsk bakgrund, fortsätter Maud Olofsson.


I övrigt avsätts pengar till det tidigare mentorskapsprogrammet, styrelseutbildningar och ägarskiftesinsatser för kvinnor.

– Vi gör också särskilda insatser, med pengar särskilt avsatta, för kvinnor som har utländsk bakgrund, genom speciella mikrokrediter och mentorsprogram. Vi vill visa att de är viktiga, säger Maud Olofsson och fortsätter:

– Jag har sett en enorm energi, kraft och målmedvetenhet hos invandrarkvinnor, och det behövs förhållandevis enkla insatser för att de ska komma i gång med verksamhet. Många av dem hittar nya nischer för företag, och jag har träffat många som är forskare och som tänker kring forskningsresultat och kommersialisering.

Just mentorer är något som många invandrare efterfrågar när de träffar näringsministern, eftersom det kan vara extra snårigt för dem att hitta rätt bland alla regler, lagar, myndigheter och möjligheter till hjälp att starta eget.

Rådgivning i samband med mikrokrediter till kvinnor med utländsk bakgrund är en konkret hjälp i inledningsskedet, menar Olofsson, och den delen förstärks således nu.


Varför ska man ha program för kvinnors företagande?

– De befintliga systemen är ett gigantiskt program för mäns företagande. En del av de befintliga systemen är ju mycket inriktade på traditionellt manliga verksamheter, och en för liten andel går till kvinnor. En jämnare fördelning behövs. Jag vill inte motarbeta männen men jag måste också ha genusglasögonen på mig, och se hur det hittills har sett ut.


Näringsministern anser att förra mandatperiodens program för kvinnors företagande blev en stor framgång, men medger att den del som handlade om ägarskifte inte blev lika framgångsrik.

– Många företagare vill sälja inför generationsskiftet, men när det kommer till kritan lägger många hellre ned sitt företag än säljer. Den delen måste vi jobba mera med, och synliggöra bättre. Det är ett bra sätt att få in kvinnor som företagare i nya branscher, bland annat inom tillverkning, och finansieringsfrågan ska ju Almi hjälpa till med.


Årets företagare i Stockholm, Karima Tice, tycker att det är lättare att starta eget i England, som hon också har färsk erfarenhet från. Kommentar?

– Det kan absolut finnas mer att göra för att underlätta för egna företagare, från start till etablering. Samtidigt får det inte vara så att nystartade företag konkurrerar ut etablerade företag genom att de får subventioner. Det är en konkurrensfråga.