Scaniachefen sätter ord på misstanken få analytiker vågar uttala: recessionen håller fortfarande Europas ekonomier i ett fast grepp. Ty om de onda aningarna vädrades offentligt skulle aktieköparna kunna dra slutsatsen att börsen idag är övervärderad.

Stockholmsbörsen tog till sig Leif Östlings budskap och sänkte Scanias aktie med 5:90 igår till 90:60 kronor.


Scanias rapport för det tredje kvartalet är en illustration till läget. I förhållande till förra årets tredje kvartal har omsättningen minskat med en tredjedel. Det var under det tredje kvartalet som kollapsen på världens industrivarumarknader inleddes. Det fjärde kvartalet blev etter värre och det innebär i sin tur att rapporterna från det fjärde kvartalet i år kommer att jämföras med samma period 2008 och därigenom kommer att framstå som formidabla lyft.

Men så är inte de stora procentuella ökningstalen några tecken på att konjunkturen vänt. De är snarare mätare på hur djupt industriproduktionen sjönk och hur långt det egentligen är till en normalkonjunktur. Alla instrument som mäter företagens prestationer måste kalibreras om innan det går att säkert uttala sig om någon vändning.


Precis som kollegan och namnen i Volvo, Leif Johansson, som lämnade sin kvartalsrapport förra veckan, bekräftar Leif Östling att lastbilsmarknaden i Europa har nått botten och att det ser värst ut i Öst- och Centraleuropa.

I jämförelse med det tredje kvartalet 2008 minskade Scanias order på nya bilar med 82 procent, vilket ger en fingervisning om den uppförsbacke som återstår innan man ens är uppe på den nivå där raset började.

Totalt halverades leveranserna under årets första nio månader jämfört med samma period förra året men eftersom den totala europeiska marknaden minskade med lika mycket innebär det att Scania i stort sett lyckats hålla sina marknadsandelar.

Men också Scanias rapport bekräftar bilden av det är Kina och Indien som håller världsekonomin igång och att det har gett någon snurr på marknaderna i‑Sydamerika. Kinas råvaruhunger driver upp efterfrågan på mineraler som i stor hämtas från Sydamerika och för transporterna från brytningsorterna till exporthamnarna behövs lastbilar.


Rapporten från Scania är en bild av hur väl företaget faktiskt klarat sig igenom krisen, så här långt. Även om vinsten i jämförelse för ett år sedan är blygsam är det ändå en nettovinst på 278 miljoner som redovisas. Till det kommer ett positivt kassaflöde, som delvis beror på åtstramningar i produktionen, sänkta råvarukostnader men framför allt på att fordonslagret minskat från omkring 10000 för ett år sedan till 1000 fordon idag.

Men kassaflödet är också ett mått på effektiviteten i Scanias strategi att klara sig på egen hand och inte dra på sig kostnader för förvärv eller andra äventyrligheter. I goda tider straffar aktiemarknaden en sådan strategi, eftersom den då mer tar fasta på omsättningstillväxt och i mindre grad premierar en stark balansräkning.