Ekonomin och arbetslösheten har varit på tapeten ända sedan Barack Obama klev in i Vita huset för närmare tre år sedan – än mer fäste har frågorna fått i och med att de republikanska presidentkandidaterna börjat slugga mot såväl varandra som den sittande presidenten.

Problemen vägrar helt enkelt försvinna. För Barack Obama har det inneburit att han på sistone fått ta emot massiv kritik, inte minst från Mitt Romney som alltmer framstår som trolig vinnare av republikanernas nomineringsval.

Han har ofta refererat till ett tv-framträdande Obama gjorde när han tillträdde och lovade att få fart på landet. Såvida inte det skedde skulle presidenten självmant bara sitta i fyra års tid – Mitt Romney menar att det nu är dags att ”inkassera det löftet.”

Varken ekonomin eller arbetslösheten har tagit någon vidare fart, allra minst kanske den sistnämnda punkten. För även om den officiella arbetslösheten nu har sjunkit fyra månader i rad och ligger på 8,5 procent, har den en lång väg tillbaka till de 4–5 procent som kan ses som normalt. Och för Barack Obama är det, trots att stora delar av världsekonomin skakar, en öm punkt när det i år vankas presidentval.

En historisk tillbakablick visar att sedan andra världskriget har endast en president lyckats kampanja hem ytterligare fyra år på adressen 1600 Pennsylvania Avenue i Washington med en arbetslöshet som överstiger 6 procent. Det var Ronald Reagan som drogs med en officiell arbetslöshet på 7,2 procent. För hans del kom vinsten 1984 efter att antalet arbetslösa minskat med nästan 3 procentenheter under de 18 månader som ledde fram till valet. En förbättring som ens är i närheten av det lär Barack Obama inte uppnå.

Vid ett möte i Vita huset nyligen lade han därför fram ytterligare ett förslag på hur arbetsmarknaden på allvar ska kunna vakna till liv i USA. Inför bland annat toppchefer för Ford, Intel och Rolls Royce förklarade den sittande presidenten att han vill ha insourcing i stället för outsourcing. Företag som antingen satsar i USA eller tar hem tidigare utflyttade jobb till låglöneländerna ska få skattelättnader, resonerade Barack Obama som vägrade presentera några exakta detaljer för hur detta ska gå till.

Förslaget ska dock införlivas i budgeten för 2013, ihop med ett anslag om att öka utgifterna för att marknadsföra USA i förhoppning om att få utländska företag att satsa i landet.

Barack Obama menar att USA just nu har en sällsynt möjlighet att skapa fler produkter som bär Made in America-lappar. Huvudargumentet är att kostnaderna för att tillverka i andra länder skenar – exempelvis stiger fabrikslönerna i Kina med 15–20 procent årligen, rapporterar Bloomberg News.

Även om Barack Obama vid tillfället var omgiven av företag som just planerar att ta hem jobb – exempelvis hoppas Ford, enligt Vita huset, skapa 12000 nya jobb i USA och ta hem arbetstillfällen från bland annat Kina, Japan och Mexiko – kvarstår faktum att det fortfarande är väldigt mycket billigare att tillverka utanför landets gränser.

I USA ligger minimilönen, som varierar från delstat till delstat, snarare oftast kring 7,25 dollar. Även om det är svårt att finna helt tillförlitliga siffror när det gäller den kinesiska arbetsmarknaden, visar uppgifter från Economist Intelligence Unit att den genomsnittliga timlönen i fjol låg på 1,84 dollar. En fabriksarbetare har klart mindre timlön än så, resonerar experter.

Att Obama måste göra något är tydligt. Men han har det inte lätt. Kongressen är som bekant uppdelad, minsta förslag stöter oftast på patrull. I stället handlar det om att driva sin politik inför valet och försöka skapa popularitet hos invånarna – som inte alltid nickar instämmande till hans arbete. Just vad gäller arbetsmarknaden är det dessutom extremt många som är uppgivna.

För trots förbättringarna i arbetslösheten kvarstår nämligen ett tungt faktum. Huvudskälet till att den officiella arbetslöshetsstatistiken har förbättrats är att allt fler har slutat leta efter jobb. Det gör att de exkluderas från den officiella genomgången. Inkluderas denna grupp människor landar arbetslösheten snarare på cirka 15 procent.