Eurozonen befinner sig för närvarande i en ”mild recession”. Men risken är att krisen smittar av sig på länder som hittills ansetts ha relativt stabila finanser. Utan motåtgärder skulle detta leda till en dramatisk inbromsning.
–Vi är oroade över att politikerna ska blunda för att det krävs snabba beslut för att tackla de reala och växande riskerna för världsekonomin, manade i går OECD:s chefsekonom Pier Carlo Padoan.
Ett lika stort hot mot globala tillväxten är den kommande finanspolitiska åtstramningen i USA. Möts den inte av motåtgärder riskerar världsekonomin att vända ner i en djup recession.
I sitt huvudscenario utgår OECD från att penningpolitiken inte stramas åt, att problemen i eurozonen inte tilltar och att en allt för stram finanspolitik i USA kan undvikas. I så fall väntas tillväxten för de 34 OECD-länderna sjunka till 1,6 procent nästa år från 1,9 procent i år. Hårt drabbas krisländerna Grekland och Portugal som 2012 backar med 3 procent respektive 3,2 procent. Även Italien krymper nästa år med 0,5 procent.
Eurobjässarna Tyskland och Frankrike växlar ner till 0,6 procent respektive 0,3 procent. Sverige väntas växa hyggligt med 1,3 procent medan Polen fortsätter att toppa OECD:s europeiska tillväxtliga med 2,5 procent. I USA ökar ekonomin med 2 procent, precis som Japan. Kina växer med 8,5 procent innan tillväxttakten går upp till 9,3 procent igen 2013.
Detta är OECD:s scenario som bygger på att politikerna reagerar snabbt och bit för bit lyckas återställa marknadernas förtroende.
–Men det finns andra tänkbara utvecklingar som kanske är mer sannolika, varnade i går Pier Carlo Padoan och uppmanade ansvariga runt om i världen att vara förberedda på det värsta.
OECD förklarade att Europeiska centralbanken borde köpa statsobligationer och dra en gräns för hur långt räntorna får stiga, alternativt hur lågt statsobligationer ska tillåtas sjunka. Samtidigt måste eurozonen snabbt förstärka stabilitetsfonden EFSF:s eldkraft för att kunna stödja fler krisländer.
Bakom kulisserna pågår enligt medieuppgifter intensiva förhandlingar om nya instrument för att stoppa krisen från att sprida sig till eurozonens kärna. Bland annat diskuteras att låta de sex AAA-länderna med högsta kreditbetyg ge ut gemensamma statsobligationer. Till denna grupp hör i eurozonen Tyskland, Frankrike, Finland, Österrike, Nederländerna och Luxemburg.
Gemensamma statspapper skulle vara en sista desperat B-plan i händelse av att marknadernas tålamod brister och euroländerna inte hinner komma överens om en större plan för att skapa en samordnad finanspolitik med övervakning och trovärdiga sanktioner. Varken tyska eller franska regeringen ville i går bekräfta uppgifterna.
Klart står dock att Berlin och Paris drar upp tempot för att fram till EU-toppmötet den 8–9 december kunna lägga fram förslag för mer samordning och mer budgetdisciplin.
–Vi arbetar med en ambitiös tidtabell eftersom Europa inte kan vänta längre. Begränsade åtgärder ska kunna beslutas snabbare än många förväntar sig, förklarade i går Angela Merkels talesman Steffen Seibert.
Angela Merkel sägs föredra ett regelverk som omfattar hela EU. Men hon är också medveten om att förändringar i EU-fördraget tar tid och att en kärngrupp av länder troligen kommer att få gå i spetsen.
