GENÉVE Listan med makthavare som kommer att trampa runt bland snöhögarna är lång. Med eurokrisen i centrum ska Tysklands förbundskansler Angela Merkel inviga femdagarsmötet. I den bekymrade europeiska skaran finns också brittiska premiärministern David Cameron samt hans motsvarigheter från Portugal, Italien, Grekland och Spanien. Därtill kommer tungviktare som IMF-chefen Christine Lagarde, amerikanske finansministern Timothy Geithner, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och europeiske centralbankschefen Mario Draghi.

Israels president Shimon Peres, palestiniernas premiärminister Salam Fayyad och arabförbundets ordförande Nabil el-Araby kommer också att sitta under samma tak i den schweiziska turistorten. Liksom presidenterna från de framväxande ekonomierna Sydafrika, Mexiko och Nigeria.


Från finans- och bankvärlden väntas en hel truppstyrka med toppchefer från exempelvis Vodafone, Facebook Inc och Royal Dutch Shell samt JP Morgan, Barclays, Goldman Sachs, Bank of America, Citigroup och Morgan Stanley. Som moralisk krydda i denna cocktail av internationella höjdare kommer den sydafrikanske nobelpristagaren och ärkebiskopen Desmond Tutu att tala vid öppnandet. Andra kända namn som piffar upp är Bill Gates, George Soros, stålmagnaten Lakshmi Mittal, norska kronprinsessan Mette-Marit samt några saudiska kungligheter.

Men frågan är om det enbart är ett gott tecken att rekordmånga från världens ekonomiska och politiska elit är på plats i Davos. Snarare är det kanske ett uttryck för den enorma osäkerhet som omgärdar den globala ekonomiska krisen. Alla famlar efter lösningar och ser en chans att luta sig mot varandra i den snötyngda lilla byn vid vägs ände.

– Näringslivet har större behov än någonsin att samarbeta med andra sektorer i globala frågor. Osäkerheten är stor och utmaningarna många. Åtskilliga känner att de inte kan lösa problemen på egen hand, sade Kevin Steinberg, som leder World Economic Forums amerikanska verksamhet, vid en presskonferens häromdagen.

– Vi letar desperat med ljus och lykta över världen efter personer som kan erbjuda lösningar, kompletterade forumets grundare och ordförande Klaus Schwab.


I den davoska eländesdebatten väntas föga förvånande eurokrisen dominera. Det är knappast en tillfällighet att Angela Merkel från Europas största ekonomi inleder mötet. Tyskland har fått betala merparten av det europeiska räddningspaketet, men nu finns tecken på att landets ekonomi håller på att sakta in. Det kan leda till att tyskarnas vilja att hjälpa sina eurokusiner kommer att minska.

Som sten på bördan inför den besvärliga eurodebatten presenterade WEF nyligen en nedslående rapport. Där varnades för att alltfler ungdomar med torftiga framtidsutsikter och det växande gapet mellan fattiga och rika eldar på ett slags förbittring. Kriserna som avlöser varandra sår frön till dystopi (negativ samhällsvision) bland yngre generationer, enligt rapporten.

Vid sidan av det plågade Europa väntas flera stora politiska frågor diskuteras bland skidbackarna.

En gäller den politiska stabiliteten i Mellanöstern och Nordafrika efter vårbrytningen som fått vinterfrost.

En annan är Iran och landets kärnvapenprogram som befaras leda till en kris som potentiellt kan skapa oljebrist.

En tredje är Kina och bjässens ekonomiska inbromsning; tillväxten väntas ligga kring 8 procent i år jämfört med över 10 procent under 2010. De kommande valen i Frankrike, Ryssland och USA lär också bli samtalsämnen bland världens rika och mäktiga.


Men Davos-mötet kritiseras regelbundet för just detta – att det är en exklusiv diskussionsklubb för privilegierade och redan invigda. Aktivister kommer därför som brukligt att finnas på plats. I år har de byggt ett läger med snöhyddor utanför mötesbyggnaden – Camp Igloo.

– Det är beslut fattade av ett fåtal som har drivit oss in i krisen, och nu ska samma personer försöka hitta lösningar på problemen. Det är odemokratiskt och cyniskt, säger David Roth, ordförande för socialdemokratiska ungdomsförbundet i Schweiz som deltar i Igloo-projektet.