Medan finanskrisen vandaliserade finansmarknaderna och satte svenska jobb i‑gungning gav rapporter om höga direktörsbonusar våldsamma reaktioner från arga läsare. Regeringen, med finansmarknadsminister Mats Odell i spetsen, har lyssnat på de höjda rösterna. Men kanske har reaktionernas styrka överskattats.
Svenska folket avskyr allt vad bonus heter. Det verkar Mats Odell ha haft som utgångspunkt när han tagit med sig stridsyxan till de bolag där staten sitter som ägare. Han har två år i rad lyckats driva igenom bonusförbud i Telia Sonera – enbart tack vare den höga ägarandelen – men misslyckats i Nordea.
Små aktieägare verkar däremot inte längre se rött när ordet bonus förs på tal. Inte när ett företag, som Telia Sonera, levererar en rekordvinst och när styrelsen samtidigt kan argumentera för de rörliga ersättningarna.
Det blev än mer påtagligt under årsstämman. Alltifrån stora institutionella ägare till mindre aktieägare satte sig på tvären till statens förslag om ett strängt bonusförbud. På stämmor brukar ändå de mest åsiktsfulla små aktieägarna vilja ta ton, men inte en enda haffade mikrofonen för att kritisera bonuskulturen.
Mats Odell verkar ha lyckats med något så exceptionellt som att vända hela bonusdebatten. Plötsligt var alla inte längre emot bonusar.
Frågan har väckts hur viljestark regeringen egentligen är. Med sin 38-procentiga ägarandel är den med och tillsätter styrelsen i telekomjätten. I klartext innebär det att storägaren utser en styrelse som den i stort sett vet ska lägga fram ett förslag som regeringen själv förkastar. Det är något paradoxalt i att det första ägaren gör med sin nya styrelse är att gå emot den.
I Telia Soneras styrelse finns ingen representant från svenska staten som kan föra fram ägarens åsikt. Det förklaras av att regeringen ser bolaget som ”lämpligt för privatisering” och därför vill hålla sig utanför styrelsens arbete.
Staten vill stå för professionell ägarstyrning. Men så professionell framstår inte Mats Odell i‑det bonuskrig där han ensam viftar med ett trubbigt svärd.
I samband med onsdagens stämma avgick tre styrelsemedlemmar som utgjort styrelsens ersättningsutskott – inte helt oförståelig. Nu ska de nya medlemmarna börja med att sätta sig in i‑hur diskussionerna har gått kring rörliga ersättningar, istället för att fokusera på hur verksamheten bäst ska skötas.
Mats Odell har inte tänkt rycka bonusen ur handen på ledningen, utan anser att den ska ersättas med konkurrenskraftig fast lön. Frågan är om argumentet håller när Telia Sonera säger sig ha gjort uträkningar på att en sådan modell blir mer kostsam för bolaget.
Telia Soneras enskilt största ägare lyckas därför inte få med sig övriga ägare. Vad den däremot lyckats med är att ge det nedsmutsade begreppet bonus en något bättre klang.
