”Åtgärderna syftar till att förbättra bankernas finansiering och sänka deras upplåningskostnader”, skriver departementet.
I planen finns även en stabilitetsfond föreslagen som får 15 miljarder kronor. Målet är att den tillsammans med insättningsgarantin på 18 miljarder kronor ska utgöra 2,5 procent av BNP inom 15 år. Finansieringen sker med en stabilitetsavgift som tas ut av samtliga kreditinstitut i Sverige.
Enligt finansminister Anders Borg kommer bankerna inte opåverkat att få utnyttja stödet.
”Tydliga restriktioner på till exempel arvoden och bonusar för till exempel vd:ar i banker ska dessutom följa med våra åtgärder”, säger Borg.
Garantiprogrammet på 1 500 miljarder kommer inledningsvis att gälla till den 30 april 2009 men kan förlängas, som längst fram till sista december 2009. Endast institut med minst 6 procents primärkapital och minst 9 procents totalkapitaltäckning får ta del av garantin, enligt förslaget. Garantin riktar sig mot alla typer av obligationer, certifikat och andra skuldförbindelser under förutsättning att de inte är efterställda och så länge löptiden är över 90 dagar men under 5 år. ”Komplexa och strukturerades produkter undantas”, skriver finansdepartementet.
Garantiprogrammet kommer att administreras av Riksgälden. Hela stabilitetsplanen ska godkännas av EU-kommissionen innan den träder i kraft. Dessutom ska riksdagen ge klartecken.
Summan 1 500 miljarder kronor har slagits fast genom att man studerat bankernas balansomslutning, som uppgår till cirka 6 000 miljarder kronor, och sedan analyserat hur många lån som förfaller inom fem år.
Det ramverk för stöd till banker i kris som nu införs ger en möjlighet för staten att tvångsinlösa banker som inte vill samarbeta. Det sätter också stopp för vidlyftiga ersättningar till bankernas ledningar:
– Inga bonusar kommer att utbetalas under den här perioden. Det kommer att vara villkor om man vill ha den här typen av garantier, sade Odell
Beslutsprocessen för att få stabilititetsplanen i kraft är kortare än vad regeringen talat om inför måndagens lagrådsremiss. Redan på fredag beräknas en proposition vara färdig som ska tas upp i riksdagen på måndag. Förhoppningen är att planen ska träda i kraft tisdagen den 28 oktober.
Statliga kapitaltillskott till krisbanker kommer ge staten stort inflytande och möjlighet till avkastning.
– Pengar in i ett institut innebär att institutet säljer till staten preferensaktier, med hög röststyrka och hög ränta, sade Odell.
Stabilitetsplanen är en välkommen åtgärd, säger Annika Winsth, chefsanalytiker på Nordea:
– Det är bra att den kommer. Jag tror att från alla håll runt om i världen, både från politiskt håll och från centralbanker, är det viktigt att man skickar signaler att man gör allt man kan. Med tanke på att liknande åtgärder har vidtagits i andra länder är det inte så anmärkningsvärt att det kommer en stabilitetsplan i Sverige. Det var förväntat.
– Den är en stark signal om att man tar ett brett grepp, och det verkar ju som om det är ett välgrundat paket. Jag gissar att det kommer att tas emot ganska positivt av marknaden. Det är ganska stora belopp som man kommer att vara garanterade, det är också på bred front, det är alltså många som kan söka det här.
Hur kommer det att se ut framöver? Kommer läget att stabiliseras nu?
– Man ska ju komma ihåg att de problem vi har är globala. Det är viktigt att vi gör rätt saker i Sverige, men vi är också beroende av omvärlden. Men stabilitetsplanen är ju en viktig signal att svenska regeringen och de myndigheter som är berörda gör vad de kan. Framför allt att vi får en ökad stabilisering på den svenska marknaden.
