Rubrikordet för dagen är ”Buffett-skatten”, efter en debattartikel av megainvestaren Warren Buffett om att miljonärer bör betala samma procentsatser i skatt som folk med lägre inkomster.

– Medelklassfamiljer ska inte betala mer i skatt än miljonärer och miljardärer, sa Obama som nästan en halvtimme försenad tog till orda med en attack mot kongressen – och sedan utlovade veto mot förslag som missgynnar de sämst ställda.

Men republikanske talmannen John Boehner fastslog återigen i sitt tal i förra veckan att skattehöjningar inte är aktuella. Minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell, höll också fast vid denna republikanska linje och sa att Buffett kan skicka in en check till skatteverket om han nu känner på det viset.

– Jag motsätter mig tanken på att begära att en hedge-fond-miljardär ska betala lika mycket i skatt som en rörmokare utgör klasskrig, sa Obama och fastslog att ”det är matematik”.

Frågan, rent politiskt, för Obama blir nu om han kan få med sig väljarkåren och sina interna kritiker som tycker att han gett efter för mycket i striderna med republikanerna.

I surret inför Obamas tal i ekonomikanalen CNBC framhölls att det som driver marknaderna för ögonblicket är i första hand eurokrisen, i andra hand vad som kommer att sägas på centralbanken Feds möte på tisdag och onsdag. I kanalen roade man sig också med en egen liten mätning som visade att 60 procent av deras tittare (alltså förmodligen människor med höga inkomster) tycker att det är i sin ordning med en miljonärsskatt.

I färska mer regelrätta opinionsmätningar framgår att folk i allmänhet tycker att sysselsättningsskapande åtgärder är viktigare än skattesänkningar och att skattehöjningar bör ingå i receptet från ”superutskottet” som för närvarande hamrar på en större tvåpartiuppgörelse.

Paketet Obama la fram består av två delar, dels de redan kända jobbförslagen med bland annat sänkta löneskatter och arbetsgivaravgifter, dels en ny plan för att banta underskotten med 4400 miljarder dollar enligt följande:

• 1200 miljarder dollar från sommarens uppgörelse.

• 580 miljarder dollar i nedskärningar i olika budgetposter, bland annat i vården.

• 1100 miljarder dollar i minskade utgifter för Afghanistan- och Irakkrigen.

• 1500 miljarder dollar i skattehöjningar.

• 430 miljarder dollar i minskade räntekostnader.

Men, det som väckt mest uppmärksamhet är inslagen under rubriken Inkomster, eller konkret, Skatter, som tillsammans ska motsvara 1500 miljarder dollar. Obama vill låta de så kallade Bushska skattesänkningarna för inkomsttagare över 250000 dollar per år återgå, begränsa avdrag för höginkomsttagare samt täppa igen kryphål i skattelagstiftningen.

– Vi har inte råd med de här lägre skattesatserna för de välbärgade, underströk Obama som nämnde att vanligt folk inte har råd med några dyra lobbyister för att hjälpa just dem.

Han höll med om ett faktum som många drar fram just nu – att USA har de högsta bolagsskatterna i världen – men att det samtidigt finns mycket goda möjligheter att dra sig undan skatt.