Det var Anders Borgs statssekreterare, Per Jansson, som lyfte på luren den där eftermiddagen, förra torsdagen. I andra änden fanns en högt uppsatt tjänsteman från den amerikanska administrationen.
Hon meddelade kort att president Barack Obama inom någon timme skulle presentera förslaget om den nya amerikanska bank- avgiften vars syfte är att under tio år dra in 660 miljarder kronor till den amerikanska statskassan.
–Hon tackade för hjälpen, vilket är roligt och även ett rätt rimligt beteende eftersom Sverige, under vårt EU-ordförandeskap, har jobbat intensivt med att berätta om vår svenska stabiliseringsavgift som svenska banker får betala, säger Anders Borg.
Han är försiktigt med att dra alltför stora växlar på den amerikanska administrationens feedback. Men det råder inget tvivel om att Anders Borg och hans stab är mycket nöjd över att USA:s regering i stora delar har kopierat den svenska modellen för att hantera delar av bankkrisen.
–Det har även funnits andra kontakter under vägens gång. Amerikanarna har ställt frågor kring olika detaljer i vår avgift, säger Anders Borg.
Det var under G20-mötet i höstas i St Andrews, Skottland, som USA:s finansminister Timothy Geithner först började intressera sig för hur Sverige tar ut en avgift från bankerna.
Anders Borg berättar att han och Timothy Geithner sedan hade en rad samtal kring detta och att den amerikanska finansministern därefter bad honom skriva ett dokument om hur Sverige hade gått tillväga. Det ledde fram till det brev som Anders Borg skrev i oktober till G20:s alla finansministrar där han berättade om den svenska bankavgiften.
Ett liknande brev skickade Anders Borg i förrgår ut till EU:s finansministrar för att få fler länder att välja samma väg som Sverige och nu alltså USA har valt.
–Det finns stora likheter mellan det svenska och amerikanska upplägget. Det övergripande temat är att bankerna och finansiella institut ska få betala för det statliga stöd som de får, direkt eller indirekt, säger Anders Borg.
Både den svenska och amerikanska modellen går ut på att bankerna får betala en avgift mätt på sina skulder i balansräkningen. Ett alternativ hade varit att man utgår från bankernas omsättning istället. Men det är just detta som Anders Borg vill undvika.
En avgift på omsättningen, en så kallad transaktionsskatt, skulle få en mycket mer hämmande effekt på viljan att göra affärer, anser den svenska finansministern.
I Sverige ska alla banker betala en avgift som är på 0,036 procent per år på skulderna. I USA ska bara de 50 största bankerna betala, och avgiften där är 0,15 procent. Barack Obama räknar med att få in cirka 660 miljarder kronor under de tio år som avgiften ska gälla.
Sverige har bildat en stabiliseringsfond och har hittills fått in 29 miljarder kronor. Målet är att fondens förmögenhet ska uppgå till 2,5 procent av BNP. De 29 miljarderna motsvarar 1 procent av BNP.
