Det såg länge ut som om onsdagen skulle bli en relativt lugn börsdag i New York, mot bakgrund av finansminister Henry Paulsons intensifierade strategi för att stödja banker via aktieköp och Europas enhetliga stöd till dess finansiella sektor.

Men en timme före stängning tog börskurserna på Wall Street fart nedåt. Vid 22-tiden svensk tid hade Dow Jones industriindex stängt på minus 7,9 procent – det största raset sedan kraschen 1987, enligt nyhetsbyråerna. Ett av de andra tunga indexen, det bredare Standard & Poor's 500, backade 9 procent. Nasdaq backade 8,5 procent.

- Till viss del rör vi oss från en gammal kris till en ny kris. Kreditkrisen har blivit åtgärdad till viss del, men nu handlar det om recession, arbetslöshet och stigande produktionskostnader, kommenterade kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's indexanalytiker Howard Silverblatt till New York Times.

Effekterna från finanskrisen, som igår visade tecken på att börja lösas upp efter åtgärdsplanen på EU-toppmötet där statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg deltog, blandas nu med nyheter om en allt svagare konjunktur.

Det var bland annat svag statistik från detaljhandeln som pressade kurserna i USA och spädde på oron för vart den amerikanska konjunkturen är på väg. Bland förlorarna hörde flera finansbolag med intressen inom handel - American Express föll 13 procent, Mastercard tappade 12 procent och Visa noterade en nedgång på 14 procent.