Uppgifterna har i stora drag bekräftats av såväl Vattenfallchefen Lars G Josefsson som näringsminister Maud Olofsson med tillägget att det handlat om ett internt diskussionsunderlag och att det hur som helst avblåsts. Oavsett hur långt planerna gick i den tänkta affären reser det tvivel om hur styrningen av Vattenfall egentligen sköts. Vad är Vattenfall till för? Vem är Vattenfall till för? och Vem bestämmer i Vattenfall? är tre frågor som återigen ställts och som implicit indikerar att Vattenfall saknar styrning.
Framgångsrika företag har nästan undantagslöst en stark ägare och tydliga mål för verksamheten. Företagsledningarna i de mest framgångsrika företagen hålls i strama tyglar av en stark styrelse. Vattenfall har uppenbarligen inget av detta.
Vattenfall ägs av det allmänna och styrs av politiker. Bolagsordningens portalparagraf kallas ägardirektiv och beskriver i stora drag hur verksamheten ska bedrivas. Ägardirektiven har i sin tur tolkats till en mer detaljerad strategisk och operativ plan. Nu när Vattenfalls ledning återigen beslås med planer som går på tvärs mot ägardirektiven, är det dags för den ansvariga ministern, Maud Olofsson, att agera.
På en presskonferens häromdagen lovade/hotade hon att sätta en grimma på den alltför ystre fålen Lars G Josefsson. Nya ägardirektiv ska styra upp verksamheten, ty det saknas en tydlig styrning av Vattenfall, erkänner Olofsson. Bland annat har Vattenfalls varumärke skadats, och Sveriges, kantänka. Maud Olofsson har till och med varit tvungen att försäkra den tyska regeringen om att säkerheten vid Vattenfalls tyska kärnkraftverk sköts som den ska.
Vattenfallchefen Lars G Josefsson anser i en debattartikel på DN Debatt att problemet är att vi i Sverige, som också äger bolaget, inte begripit vart Vattenfall varit på väg eller förstått hur bolaget har förändrats under de senaste åren. Vattenfall har gjort allt rätt, haft styrelsens och regeringens stöd, men sedan har man inte förmått berätta det för oss normalbegåvade på ett sätt som vi förstår.
Problemet är att inte heller regeringen tycks ha förstått vartåt Vattenfall strävat. Mycket av agerandet har godkänts i efterhand och för att om möjligt ta tillbaka kontrollen har regeringen bytt ut både styrelseordförande och styrelseledamöter. Utifrån sett tyder det agerandet inte på någon stark och beslutsam ägare.
Frågan är om ens det nya ägardirektivet, som ska tas av riksdagen någon gång i vår, räcker för att hålla styr på Vattenfall.
Ett problem, som av allt att döma kvarstår i det nya direktivet är den dubiösa sammanblandningen av ekonomiska mål och ekologiska hänsyn, ”...inom ramen för kravet på affärsmässighet...”. Vem bestämmer vad som ska prioriteras när Vattenfall ska investera vidare ute i Europa, lönsamhet eller miljöanpassning? För det kan väl inte vara så att svaret varierar beroende på den svenska statskassans behov?
Nils-Olof Ollevik är reporter på SvD Näringsliv. nils-olof.ollevik@svd.se
Tipsa andra
Läs mer
Näringslivsnyheter | Mest lästa
- Skilda världar för Nordea och SEB
- Ikeas franska högkvarter ockuperat
- Google utmanar Facebook och Twitter
- Nordeas vinst lägre än väntat
- SEB:s vinstras mindre än befarat
- Kraftig kritik mot Teliaaffär
- Banker faller på stigande börs
- Amerikanskt åtal mot hackare nerlagt
- ”Varför får SAS pengar men inte Saab?”
- Fler arbetslösa, färre lediga jobb











