Åsa Keller är glatt överraskad över SvD Näringslivs nyhet i måndags den 9 januari att en växande grupp människor, framför allt barnfamiljer, drar in på annan konsumtion för att betala vitt för att få avlastning i vardagen. Hon ser flera förklaringar till det ökade intresset: högkonjunktur, etik- och moraldebatten, utbrändhet och, inte minst, att frågan oftare debatteras i medierna.

- Branschen är liten och tidigare har folk inte känt till att möjligheten finns att få yrkeskunnig hjälp, säger Åsa Keller.
Hon tycker det är befriande att pigdebatten tystnat och att det mindre värdeladdade begreppet hushållsnära tjänster etablerats. Samtidigt betonar hon att intresset och öppenheten är störst i Stockholm, medan okunskapen är större ute i landet.

Varför är det så?
- Debatten har hållit på så länge och storstadsbor har kunskapsmässigt lättare att ta till sig nya trender, säger Åsa Keller, som är uppvuxen i Oskarström och bodde i Halmstad till i somras.
Det är också där Homemaid Hemservice AB, som i höstas
noterades på Aktietorget, har sitt huvudkontor.
Sedan starten 1997 har bolaget varit inriktat på att få rikstäckande avtal med stora bolag, där städhjälp hemma är en vanlig löneförmån. Drygt 80 procent av Homemaids hemservice är en löneförmån, men gruppen som betalar själv växer stadigt.

Vad betyder er notering för branschen?
- Att intresset för branschen ökat. Var jag än går hamnar jag i diskussioner om hushållsnära tjänster.
Åsa Keller är inte bara vd för Homemaid, som på sex år gått från en omsättning på 3,5 miljoner till drygt 45 miljoner kronor. Hon är också ordförande för HFO, Hemserviceföretagens branschorganisation.
Inte helt överraskande är hon en varm anhängare av skattesubventioner på hushållsnära tjänster. Frågan är en tydlig skiljelinje mellan de politiska blocken i Sverige. Den borgerliga sidan, liksom intresseorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega, är övertygade om att lägre skatt skulle minska den svarta marknaden och skapa nya jobb och företag.

Varför ska tjänster i hemmet subventioneras, men inte att gå till frisören eller lämna in bilen på verkstad?
- Jag hoppas att det inte ska behövas subventioner på lång sikt. Men det är tyvärr så vanligt med svart städhjälp i dag att det måste göras något för att flytta över arbetskraft från den svarta till den vita marknaden.

Under hur lång tid tänker du dig skattelättnader?
- Jag vet inte, men alla skulle få möjlighet att få hjälp, inte bara anställda hos arbetsgivare som väljer att subventionera. Och då måste den vita marknaden få hjälp att konkurrera med den svarta.

Om nu gruppen som är villig att betala vitt ökar, varför propagerar ni inte för sänkta inkomstskatter i stället?
- Det har ansetts ouppnåeligt med den nuvarande regeringen, svarar Åsa Keller torrt.

Hur sårbart är det för en uppåtgående bransch att bli beroende av subventioner?
- Varför skulle vi bli sårbara? Jag tror att vi måste nå en viss volym för att bli lönsamma och konkurrenskraftiga.

Men om fler betalar vitt ökar efterfrågan och konkurrensen mellan bolagen, leder inte det till lägre priser?
- Jag håller med om det, men just nu är klyftan så stor mellan svart och vit arbetskraft att marknadsekonomin inte har en chans att fungera på verkliga villkor.
Branschen räknar med att den vita marknaden i dag omsätter omkring 200 miljoner kronor. Det är försvinnande lite, påpekar Åsa Keller, jämfört med Skatteverkets beräkning från 1999 om att den kvittolösa arbetet med enklare hushållstjänster omsätter 3 miljarder kronor.

Hur skiljer sig den svenska synen på hushållstjänster jämfört med andra länder?
- Det finns stora grundläggande skillnader, flera stora EU-länder som Frankrike och Tyskland har olika subventioner. De har också en etablerad vit marknad.
I den svenska debatten riktas blickarna just nu mot Finland, som 1997 inledde ett försök med skatteavdrag som blev permanent 2001. Två år senare, 2003, höjdes skatteavdraget från 40 till 60 procent av den totala kostnaden. De svenska förespråkarna lyfter gärna fram den finska modellen.
- Sverige ligger
mycket längre fram än Finland, vi har leverantörer, fackliga avtal och branschorganisation. Här skulle arbetsmarknaden och branschen förmodligen växa mycket snabbare.
Konjunkturinstitutet, KI, presenterade i somras en rapport som, med utgångspunkt i en finsk utvärdering av effekterna av skattesubventionerna till och med 2003, uppskattade att sysselsättningen på en vit marknad skulle öka med 2 945-18 823 personer om Sverige införde den finska modellen. KI betonar dock att det handlar om räkneexempel för möjliga effekter, inte en uppskattning av de sannolika effekterna.

Hur kan du vara så säker på att en subvention skapar nya jobb?
- Därför att den svarta marknaden skulle slås ut av den vita. Vi skulle förmodligen få svårare att hitta personal, men det är ett angenämt problem, säger Åsa Keller.