Island har hamnat i ett besvärligt Moment 22 när det gäller de utländska lån som landet så desperat behöver. Den Internationella valutafonden IMF skulle egentligen ha godkänt sitt lån på nästan 17 miljarder kronor i måndags men beslutet blev uppskjutet. Företrädare för IMF säger nu öppet att man inväntar besked från andra långivare som Norge, Sverige, Nederländerna och Storbritannien.

Men flera av dessa länder, däribland Sverige, har meddelat att man avvaktar ett IMF-godkännande innan definitiva beslut tas. Statssekreteraren Per Jansson på finansdepartementet sade förra veckan att ett lån är på gång men att beloppet inte kan fastställas förrän IMF-programmet är klubbat. Samma besked kom från Riksbanken när det gäller att godkänna ett swapavtal på 500 miljoner euro.

I det uppkomna dödläget växer problemen för Island. Enligt dagens Financial Times finns ett akut penninghål på 500 miljoner dollar som måste fyllas. De utländska lånen ses som absolut nödvändiga för att stabilisera den sargade isländska kronan och få igång utrikeshandeln.

En källa i den isländska regeringen säger att frustrationen nu växer över att Sverige avvaktar trots att man på det nordiska ministermötet i Helsingfors sade att man skulle leda räddningsaktionen för Island.

- Sverige åtog sig att leda den nordiska aktionen för Island men säger nu att IMF måste gå före. IMF säger tvärtom att länderna som kommer att ge hjälp till Island måste specificera sina bud innan IMF kommer till skott. Att folk är sura på det svenska agerandet kan man lugnt säga. Både inom regeringen och allmänheten, säger personen som vill vara anonym.

Flera länder har redan meddelat konkreta lånesummor till Island. Norge ska ställa upp med 5 miljarder kronor, och förlänga lånetiden på ett lika stort lån, Polen ställer upp med 1,6 miljarder och lilla Färöarna med 400 miljoner kronor. Islänningarna betonar nu kontrasten mellan det svenska och norska agerandet.

- När nu Norge har kastat ut en bärgningsboj till Island varför dröjer då Sverige med att dra livlinan på land? I en bärgningsinsats står man väl inte och pekar på varandra utan gör sina åtaganden så snabbt och effektivt som möjligt, säger källan.

Enligt den isländska regeringen är det är tunga påtryckningar från Storbritannien och Nederländerna som gör att både Sverige och IMF dröjer med sina besked. Dessa länder tvistar med Island om hur spararna i de havererade isländska bankerna ska kompenseras. Trots att den brittiska regeringen förnekar att man förhalar processen, så är islänningarna övertygade om att Sverige gett vika för det brittiska trycket.

- Att man väntar på vissa detaljer i IMF-paketet är bara en förevändning. Den egentliga orsaken är Icesave och hur spararna ska kompenseras. Sverige går med på de här påtryckningarna, säger källan.

Den bilden tillbakavisas av riksdagsledamoten Carl B Hamilton som följer frågan från svenskt håll. Han menar att problemet ligger hos islänningarna själva.

- Islänningarna har inte lyckats presentera ett trovärdigt program för hur man ska komma tillrätta med sina problem, till exempel hur man ska lösa ut alla de krav som finns på de isländska bankerna. Vi har också skattebetalare att tänka på, säger han.

Den senaste tiden har opinionen för ett EU-medlemskap ökat stort på Island. EU-vännerna befarar nu att de europeiska ländernas passivitet återigen kan göra det isländska folket mer skeptiskt till ett medlemskap.