LÄS MER: ”Städer törstar i urbaniseringens spår”

Vattenbristen i världen kommer att slå mot matproduktionen i världen och på 40 års sikt kan nästan alla behöva bli vegetarianer om en katastrofal global livsmedelsbrist och matkris ska förhindras. Så drastiskt uttryckte sig några svenska forskare på Världsvattenveckan som pågår i Stockholm den här veckan.

För den som gillar kött till middag är det inga glada nyheter som levereras av en grupp forskare vid Stockholm International Water Institute, Siwi.

Deras rapport har gett eko ut i världen och de citeras bland annat i brittiska The Guardian och australiensiska The Age.

Världsvattenveckan inleddes med uppmaningen att det behövs ordentliga satsningar i investeringar från både offentlig och privat sektor för att globalt minska svinnet av mat i produktionsleden, använda vatten mer effektivt och bromsa svinnet även i konsumentledet.

Jordens befolkning får cirka 20 procent av sitt protein från animaliska produkter men det kan behöva falla till 5 procent fram till 2050, då befolkningen förutspås ha ökat med 2 miljarder.

Professor Malin Falkenmark vid Siwi, varnar för att det inte kommer att finnas tillräckligt med vatten för att producera mat för de förväntade 9 miljarder vi kommer att vara 2050 om vi följer nuvarande trend där alltfler anammar västerländska matvanor med mycket kött.

LÄS MER: ”Välfyllda vattenmagasin”

FN och organisationen Oxfam har nyligen varnat för en möjlig global matkris om fem år, skriver The Age. Priset på exempelvis majs och vete har ökat med nära 50 procent på världsmarknaden sedan juni, på grund av torka i USA och Ryssland och svaga monsunregn i Asien. Oxfam förutser att prisökningen kommer att slå hårt mot utvecklingsländer som är starkt beroende av livsmedelsimport.

Forskarna på vattenkonferensen har några förslag till vad som kan göras för att förhindra en global livsmedelskris. 70 procent av världens sötvatten används inom jordbruket och en tredjedel av världens vattenkrävande jordbruksmark används för att odla grödor som i sin tur ges som föda till djur.

En övergång till en vegetarisk mathållning skulle vara ett sätt att öka tillgången på vatten för livsmedelsproduktion, enligt dem. Animalisk proteinrik mat kräver mellan fem och tio gånger mer vatten än vegetarisk matproduktion.

Att minska eller få bort matsvinnet och ökad handel mellan länder som har över- respektive underskott, vilket ger ett bättre resursutnyttjande, är andra sätt att förhindra livsmedelsbrist.

De svenska forskarna pekar på att vi slösar med den mat som redan produceras, och svinnet måste stoppas. Vattenforskarna pekar på att 900 miljoner människor går hungriga och 2 miljarder är undernärda trots att livsmedelsproduktionen per capita fortsätter att öka. Samtidigt äter 1,5 miljarder människor mer än vad de behöver, och en tredjedel av all mat slängs.

– Över en fjärdedel av allt vatten vi använder världen över tas för att odla över en miljard ton mat, som ingen äter. Det vattnet, tillsammans med de miljarder dollar som spenderas på att odla, frakta, packa och inhandla maten, är bortkastat, sa Siwi:s vd Torgny Holmgren i sitt inledningsanförande på vattenveckan.

FN förutspår att vi måste öka livsmedelsproduktionen med 70 procent fram till 2050, vilket kommer att öka konkurrensen - och kampen - om världens vatten. I många länder råder konstant vattenbrist och många konflikter uppstår kring vattentillgången.