Just nu är det rusning i Moskva efter lyx- och konsumtionsvaror som platta tv-apparater, laptops, guld och smycken. På landets tredje största elektronikkedja Technosila har försäljningen fördubblats sedan september.

Luttrade ryssar, som kommer ihåg valutakrisen 1998 då rubeln försvagades med 71 procent mot dollarn, försöker passa på att spendera så mycket som möjligt medan värdet på valutan fortfarande består.

Experterna är eniga om att Ryssland står inför en rejäl devalvering. Troika Dialog, Rysslands äldsta investmentbank, tror att centralbanken kommer att slå till med en 20-procentig nedskrivning av växelkursen i januari. Andra är mer skeptiska och tror att den inslagna vägen med stegvisa, små devalveringar kommer att fortsätta.

Så sent som igår tillät centralbanken rubeln att försvagas med 0,8 procent mot den valutakorg av dollar och euro som den är kopplad till. Men sedan invasionen av Georgien i augusti har rubeln försvagats med 16 procent mot dollarn vilket har lett till att utländska investerare har tagit hem runt 200 miljarder dollar från Ryssland, enligt siffror från BNP Paribas.

- Det sker just nu väldigt stora valutautflöden från Ryssland. Placerarna säljer nu rubel genom att rena investeringar dras hem och att folk säljer av sina Rysslandsfonder, säger Johan Javeus, chef för valutaanalys på SEB och fortsätter:

- Den här krisen som har slagit mot alla utvecklingsländer. Men när dessutom oljepriset har rasat så kraftigt och det finns politisk oro efter Georgienkonflikten så blir Ryssland särskilt drabbat, säger han.

Dessutom sänks rubeln ytterligare av den senaste tidens spekulationsvåg mot den ryska valutan.

Johan Javeus menar att Ryssland nu är tvingat att genomföra devalveringslinjen. Dels vill man försöka öka attraktionskraften för landets exportprodukter, dels måste man anpassa sig till verkligheten efter det massiva säljtrycket.

- Det kostar ju väldigt mycket att ha en fast växelkurs om det inte finns något förtroende för den nivån i marknaden, säger han.

Ryssland är bara ett land som har drabbats av valutaflykten i höst. Även andra länder som sökt hjälp från IMF, till exempel Island och Ungern, har ju fått se sina växelkurser falla mycket kraftigt. Även Sverige och Norge har drabbats hårt med försvagningar på 24 respektive 25 procent mot dollarn sedan början av augusti.

Nu tror Johan Javeus att Kina står näst på tur.

- Vi har sett tecken på att det här börjar hända även i Kina. Tidigare ville alla få in så mycket pengar som möjligt i Kina eftersom man räknade med att den kinesiska tillväxten skulle stärka yuanen och att alla kinesiska tillgångar då skulle öka i värde. Men nu ser vi att Kina verkligen drabbas av den här globala krisen med minskad export. Då vill man inte investera där och folk börjar ta hem sina pengar.

Den kinesiska yuanen är också kopplad till en valutakorg, vars mix inte är offentlig. Den handlas inte fritt på marknaden som andra valutor, men det finns ändå sätt att mäta värderingen jämfört med andra valutor.

- Genom att titta på så kallade NDF-kontrakt kan man få en uppfattning av hur marknaden ser på den kinesiska valutan. Nu har vi sett att det har börjat bli en försvagning jämfört med dollarn under de senaste veckorna. Den försvagningen tror vi kommer fortsätta under nästa år, säger Johan Javeus på SEB.

Fotnot. Non-Deliverable Forward - NDF- är ett sätt att spekulera i valutor där handeln är tunn eller i icke-konvertibla valutor, till exempel den kinesiska yuanen.