Del 1 - USA
Det började i USA i somras, men nu har oviljan att ta på sig risk spridit sig till i stort sett alla marknader.
- Man köper det som uppfattas som säkert, långa amerikanska obligationer och yenen. Den japanska yenen och den amerikanska 10-åriga obligationen följs numera mer eller mindre åt. Och den tyska 10-årsräntan har inte varit så här låg sedan sent 1800-tal, säger Swedbanks analyschef, Cecilia Skingsley.
Terminskontrakt på långa svenska räntor indikerar att investerarna nu tror att 5-årsräntan om fem år ligger på drygt 3 procent. Det innebär att förväntningarna är tillbaka på de nivåer som rådde under de mest kaotiska dagarna efter Lehman-kraschen hösten 2008.
Orsakerna till den förnyade nervositeten är flera: en avtagande tillväxt i Kina parallellt med farhågor om att landet riskerar att drabbas av en fastighets- och finanskris. Tecken på att återhämtningen i USA kommit av sig och den pågående krisen i Grekland, Portugal, Spanien och Irland eldar på oron ytterligare.
I går var det USA som återigen hamnade på tapeten när nya dystra siffror för orderingången på varaktiga varor presenterades. Den steg med 0,3 procent i juli jämfört med månaden före, samtidigt som snittprognos låg på en 3-procentig uppgång.
Det som bekymrar USA-bedömarna är att Obama-administrationens massiva simulanspaket på 814 miljarder dollar bara lyckas hålla den amerikanska ekonomin under armarna så länge som stödpengarna finns där.
Samtidigt som syftet med räddningspaketet var att stötta ekonomin till dess att den fick egen styrfart.
- Men så fort man lyfter bort åtgärder faller makrobilden i USA samman igen. Husmarknaden är ett bra exempel, säger Cecilia Skingsley.
Den skattelättnad som infördes för förstagångsköpare av bostäder höll husmarknaden under armarna till dess att stödet upphörde 30 april. Därefter har efterfrågan på hus närmast kollapsat.
I veckan har det trillat in nya försäljningssiffror för juli som med all önskvärd tydlighet visar att husmarknaden inte klarar av att stå på egna ben. Exempelvis föll försäljningen av nya bostäder i USA med 32 procent jämfört med juli 2009, vilket var betydligt sämre än väntat och en ny bottennotering.
Det är inte orimligt att anta att den amerikanska ekonomin faller tillbaka i takt med att de statliga stimulanserna avtar.
Enligt Kongressens budgetkontor, CBO, kan statliga stimulanser ha gett den ekonomiska tillväxten under andra kvartalet– BNP – ett uppsving med upp till 4,5 procent och ha bidragit med 3,3 miljoner jobb.
Samtidigt är prognosen att den reviderade amerikanska BNP-siffran för andra kvartalet som publiceras i dag, kommer att landa på 1,4 procent.
Det skulle betyda att den underliggande amerikanska tillväxten – exklusive stimulansmiljarderna – ligger på minus 3 procent. Amerikansk ekonomi, utan räddningspaket, backar alltså.
Den kände ekonomen Nouriel Roubini - professor i ekonomi vid ansedda Stern School of Business vid New York University – tror att den globala nedgången kommer att förvärras under andra halvåret i takt med att stimulansåtgärderna avtar och svångremspolitiken får fäste.
Hans prognos är att USA:s ekonomi kommer att växa klart under 1 procent i det tredje kvartalet och menar att sannolikheten för en ny recession i USA ligger på 40 procent.
