Gårdagens beslut om att det tidigare lånetaket på 14,3 biljoner dollar, höjs med mellan 2,1 och 2,4 biljoner dollar var välkommet. Det besparingspaket som parterna kunnat enas om var dock inte lika omtyckt.

Paketet inkluderar ett första steg av budgetnedskärningar på 917 miljarder dollar samt en förbindelse att göra ytterligare besparingar på 1,5 biljoner längre fram.

Kreditinstitutet Moodys valde att behålla sitt kreditbetyg för USA på den nuvarande nivån AAA, men att revidera utsikterna till negativa.

Fitch valde även de att behålla sitt nuvarande AAA-betyg, men meddelar att man håller USA under bevakning för en eventuell framtida nedskrivning.

- Överenskommelsen är positiv men ingen magisk kur som eliminerar risken för ett sänkt kreditbetyg. I korta termer är dock risken för en sänkning låg, sade David Riley, chef för kreditvärderingsföretaget Fitchs kreditbedömning till Bloomberg.

Redan i april varnade Fitch för att kvoten statsskuld/BNP, som projiceras att öka till 100 procent år 2012, är högre än för samtliga andra länder med ett kreditbetyg på AAA.

Standard&Poors sade redan under förra veckan att man inte var villig att acceptera en nedskärningsplan som minskar budgetunderskottet med mindre än 4 biljoner dollar. Än så länge har de inte uttalat sig om den färdiga överenskommelsen och behåller sitt nuvarande betyg på AAA, men med negativa utsiker.

Det kinesiska ratinginstitutet Dagong Global Credit Rating valde dock att under tisdagen sänka USA:s kreditbetyg från A+ till A, med negativa utsikter, rapporterar Bloomberg.

Kinas centralbank låter i ett uttalande från bankens chef Zhou Xiaochuan meddela att man noga kommer bevaka hur USA hanterar utmaningen att sänka sina skuldnivåer. I förlängningen innebär detta att man av försiktighetsskäl kommer att öka spridningen i sin valutareserv, enligt Bloomberg.

Enligt JP Morgan Chase & Co kan en nedvärdering av kreditbetyget komma att öka USA:s upplåningskostnader med uppskattningsvis 100 miljarder dollar om året, rapporterar Bloomberg.

Vilken reell effekt en nedgradering faktiskt skulle få för en jätteekonomi som USA, vars valuta enligt IMF står för 60,7 procent av världens valutareserver, är dock svårt att sia om.