Nicolas Sarkozy och Angela Merkel har med bistra ansikten tillsammans personifierat de hårda åtsramningarnas politik. Men när den ena halvan av radarparet nu fått stiga tillbaka vädrar ekonomer av en annan skola morgonluft.

– Tiden är uppenbarligen på väg att rinna ut för strategin om återhämtning genom åtstramningar, och det är bra, skriver bland annat Paul Krugman, nobelpristagare i ekonomi, i New York Times.

Han menar att krisländerna aldrig kommer få igång sin tillväxt om Europa fortsätter att hålla så hårt i de offentliga plånböckerna.


Flera internationella och svenska ekonomer ger honom stöd och menar att det är nödvändigt att börja tänka annorlunda. Enligt Stefan de Vylder borde man redan från början ha gått annorlunda till väga.

– Hade Greklands kris varit en likviditetskris, då hade nödlån fungerat. Men hade man insett att Grekland var insolvent, alltså inte ens på sikt skulle kunna betala sina skulder, så hade man förstått att överbryggningslån i kombination med åtstramningar inte hjälper. Det man borde ha gjort var att acceptera en mer drastisk nedskrivning av landets skulder, säger han.

Utrymmet för exempelvis Grekland att föra en expansiv finanaspolitik är dock i nuläget lika med noll. För att göra det skulle man vara tvungen att ställa in betalningarna på sina skulder och bryta uppgörelsen om nödlån.


Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, menar dock att om andra länder lättade lite på sin restriktiva finanspolitik skulle det kunna få effekt.

– Det enda som kan lätta upp situationen är lite mer expansiv politik i Tyskland, både när det gäller lönesättningar och finanspolitik. Man kan inte räkna med några under genom den vägen heller men det vore lite bättre om man kan balansera neddragningarna i krisländerna med expansion i norra Europa och kanske även inom ECB.


Stefan de Vylder är inne på samma linje och menar till och med att stabila ekonomier som Sverige och Norge har en solidarisk skyldighet att lätta på sparniten för att stimulera krisländernas ekonomier. Han tycker sig även se vissa signaler som tyder på att åtstramningsförespråkarna börjar lätta på retoriken och att fler och fler nu även talar om tillväxt.

– Jag såg precis i Financial Times att Schäubble, Tyskland finansminister, accepterar högre löneökningar i Tyskland med motiveringen att det kan hjälpa konjunkturen i övriga EMU också. Det har man inte hört tidigare, säger Stefan de Vylder.


Så kallade ”hard liners” har dock fortfarande övertaget, bland annat i europeiska centralbanken, menar han och tycker sig heller inte se några andra tendenser i Sverige. Oppositionen verkar i stort sett överens med regeringen om att bästa receptet för att ta sig ur krisen är att hålla nere de offentliga utgifterna.

Finansminister Anders Borg uttryckte på måndagen att det är ”centralt” att det i Grekland finns en grundläggande insikt om att de måste hålla fast vid en stabil finanspolitik.

Enligt Borg är det åtstramningar tillsammans med strukturreformer som ska återföra Grekland till tillväxt.

– Grekerna har varit väldigt långsamma att implementera programmen, och underskotten har successivt vuxit. Det finns andra länder som kommit mer framgångsrikt ur den här typen av svårigheter har tagit tag i problemen och återvunnit sitt förtroende. Delvis beror problemen på att man har varit långsamma med att ta tagi strukturförändringar och finanspolitiska åtgärder.


Politiskt kaos väntar

Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, kan tvingas skjuta på räntehöjningar ett bra tag framöver, spå analytiker.

Ingves kan vänta med höjning

Besvärligt läge för Grekland

Osäkerheten ett gift för Europa

Euron rasar på orolig marknad

Ny grekisk front mot krispaket