Den senaste tidens finansiella oro har fått placerare att söka sig till säkra tillgångar.Framför allt handlar det om statsobligationer i länder med låga skuldnivåer och statsfinanserna under kontroll.

Tyskland, Schweiz Holland och Österrike är länder som är attraktiva för ränteplacerare. I viss mån även brittiska statspapper och de skandinaviska länderna. Också Japan ses av många som en säker hamn.

– Investeraroron har drivits fram av en kombination av flera faktorer. Dels oro för Europas skuldkris, där del två av det Grekiska räddningspaketet visat sig vara otillräckligt och där Italien och Spanien nu riskerar att råka illa ut. Problemen med skuldtaket i USA har spätt på oron, i kombination med svaga BNP-siffror och ett svagt amerikansk inköpschefsindex, säger Swedbanks analytiker Knut Hallberg.

Rusningen mot de “säkra valutorna” har pressat ned räntor i bland annat Tyskland och Japan, och skapat problem med höga valutakurser. Igår varnade den Schweiziska centralbanken för att landets valuta var ”massivt övervärderad” och i Japan nådde under torsdagen yenen sin högsta kurs gentemot dollarn sedan andra världskriget.

Nu har Japan och Schweiz båda agerat för att med penningpolitiska medel sänka värdet på sina respektive valutor och skydda sin exportindustri.

I Schweiz sänkte man under onsdagen räntan till nollstrecket och spädde på likviditeten. I Japan har man under torsdagen genomfört en intervenering, en agressiv försäljning av yen på valutamarknaden, vilket verkar ha fått effekt. När yenen flödade ut på marknaden steg priset på en dollar från 76,99 till 78,45 yen.

Som euroland slipper Tyskland problem med en övervärderad valuta, och de låga räntorna gynnar landet i och med låga upplåningskostnader.

– Också i Sverige noterar vi allt lägre räntor, men det är kanske inget problem som sådant. Vi har i dagsläget inga problem med en kraftigt övervärderad valuta (strax över 9 kronor mot euron). Det europeiska konjunkturläget utgör dock ett hot också mot Sverige, säger Knut Hallberg.

Svängningarna på räntemarknaden betraktas som extrema. Knut Hallberg menar på att vi sett liknande utvecklingar flera gånger de senaste åren.

– De största rörelserna kom i samband med Lehmankraschen. Mer närliggande i tiden är en serie händelser förra våren då Greklandskrisen började. Då lugnade sig marknaden i och med det första greklandspaketet, säger Knut Hallberg.

– Nu har fler länder dragits in i skuldkrisen, vilket komplicerar situationen. Till syvende och sist handlar det om att pengarna i krisfonden EFSF är begränsade, vilket skapar oro på marknaden.