Barack Obamas första ekonomiska beslut för ett och ett halvt år sedan var att sjösätta ett stimulanspaket på närmare 800 miljarder dollar. I det paketet ingick en hel del pengar till USA:s delstater – pengar som nu börjar ta slut.

Även de reserver som många delstater byggde upp under åren av högkonjunktur har sinat.

För många delstater är således bufferten tömd samtidigt som konjunkturen tappar fart.

- Det gör att man kan förvänta sig att problemen för många delstater kommer att accelerera, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

E24/Svd har tidigare skrivit om den utmätningsvåg som pressat huspriserna kraftigt i ökenstaten Nevada, bland annat i storstadsområdet Reno. I juni kröp arbetslösheten upp till drygt 14 procent och delstaten slår amerikanskt rekord i konkurser.

Nevada har räknat på skatteintäkter och utgifter och får det inte att gå ihop. Cirka 3 miljarder dollar saknas vilket motsvarar ett underskott på över 50 procent de kommande två åren.

Men amerikanska delstater har, i likhet med svenska kommuner, ett balanseringskrav och får inte gå med underskott en längre tid.

Om kostnaderna överstiger intäkterna finns det tre vägar att gå: skära i kostnaderna, höja skatterna eller be Obama-administrationen om mer hjälp.

Men att skära i de offentliga utgifterna i en delstat som Nevada - med över 14 procents arbetslöshet - gör ingen politiker folkkär. Löften om skattehöjningar renderar inte heller några popularitetspoäng.

Och varken Demokraternas kandidat i guvernörsvalet i höst, Rory Reid, eller Republikanernas kandidat, Brian Sandoval, vill höja skatterna.

Rory Reid säger bland annat att han inte vill lägga ytterligare bördor på hushållen mot bakgrund av det redan mycket dystra läget.

Samtidigt har varken Reid eller Sandoval presenterat några detaljerade budgetplaner.

Och budgetdirektören Andrew Clinger kan inte se hur det ska gå ihop. Med nuvarande skatteintäkter har Nevada tillräckligt med pengar för att finansiera offentliga skolor och högre utbildningar om alla andra program och delstatliga organ läggs ner, sade han nyligen till amerikansk press.

Problemet är att Nevada inte är den enda delstaten med skakiga finanser. Den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet har orsakat den brantaste nedgången i skatteintäkter i modern tid.

Under innevarande räkenskapsår, som för många delstater börjar i juli, måste delstaterna tillsammans ta itu med ett underskott som uppskattats till drygt 1 000 miljarder kronor, enligt forskningsinstitutet Center on Budget and Policy Priorities, CBPP.

Det här oroar amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, som ser tecken på att nedskärningarna börjar påverka den offentliga verksamheten och servicen. Förra veckan tog också kongressen beslut om att tillföra ytterligare 26 miljarder dollar till krisdrabbade delstater.

Stödet ska bland annat gå till utbildningsinsatser och till att stimulera till fler arbetstillfällen. Kalifornien, New York, Florida och Texas väntas motta en dryg tredjedel av de pengarna.

En faktor som bidrar stort till delstaternas växande ekonomiska problem är arbetslösheten som nu ligger på i snitt 9,5 procent.

Förhoppningen är att jobben ska skapas av de små och medelstora företagen, men situationen för dessa är betydligt tuffare än för de större börsnoterade bolagen.

Och skillnaden mellan småföretagarindexet NFIB och storföretagen i ISM-index är påtaglig. I juli sjönk NFIB konfidendsindex till 88,1 från 89,0 i juni, vilket var den lägsta noteringen på fyra månader.

- Problemet är inte bara en bristande efterfrågan. De lokala bankerna, som mindre bolag är hänvisade till, håller fortfarande hårt i pengarna och kreditsituationen är problematisk. Det här är något som bland annat Federal Reserve har fokuserat på allt mer på senare tid, säger Robert Bergqvist.