Den spanska bankgruppen Bankia kräver en kapitalinjektion på 19 miljarder euro, motsvarande omkring 170 miljarder kronor. Sedan tidigare har 4,5 miljarder euro pumpats in till bankgruppen. Det av en stat som redan brottas med ett stort budgetunderskott.

Många bedömare är överens om att slutnotan kan bli än högre.

– Det är naturligtvis mycket besvärligt eftersom det råder så stor osäkerhet kring var det här ska sluta. Det är möjligt att det inte kommer räcka med de här tillskotten, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.


Räddningspaket för Bankia överträffar redan den spanska ekonomiministern Luis de Guindos tidigare prognos om att 15 miljarder euro i statligt stöd skulle vara tillräckligt för hela den spanska banksektorn.

Daragh Quinn, analytiker vid Nomura International, skriver enligt Bloomberg News i ett kundbrev att notan för de spanska bankerna kapitalbehov, inkluderat övriga onoterade banker, skulle kunna landa på totalt 60 miljarder euro.

”Givet de nuvarande ekonomiska och politiska osäkerheterna runt euron för närvarande kan det leda till ytterligare tryck på Spanien att överväga att använda extern finansiering för rekapitaliseringen av bankerna”, skriver Daragh Quinn i en analys daterad den 28 maj.

Enligt Nomura väntas endast storbankerna BBVA, Santander och Sabadell visa att de inte behöver stärka kapitalet.

Mariano Rajoy sa vid en presskonferens under måndagen att Spanien inte kommer att söka EU-stöd för att rädda bankerna. Rajoy sa att regeringen gör vad den bör göra, och att när Bankia väl rekapitaliserats och städats upp kommer banken så småningom att säljas och statens investering att återhämtas.

Trots att summorna som de spanska bankerna kräver för att klara kapitalkraven är enorma anser Miguel Cardoso, chefsekonom vid analysavdelningen på den spanska banken BBVA, att krisen inom banksystemet inte är så utbredd som det framstår i internationell media.

– Det första som folk måste förstå är att den finansiella krisen är begränsad till en del av det finansiella systemet. Dessutom är den inte kopplad till arbetslösheten i så hög utsträckning som många utländska analytiker tror, de största problemen finns bland bostads- och byggbolag, säger Miguel Cardoso.

Men Spaniens problem är trefaldiga. Förutom finanssektorn, finns även höga statliga budgetunderskott och negativ tillväxt på listan över orsaker till oro. Miguel Cardoso medger att situationen är allvarlig men lyfter även fram ljusglimtar.

– I motsats till vad en del människor tror har vi en konkurrenskraftig ekonomi, för andra året i rad har exporten ökat med omkring 10 procent. Vad vi ser är en kraftig justering inom en sektor, det vill säga byggsektorn, men vi kan också se att det finns en rad sektorer som visar tillväxt, säger han.


Som exempel på branscher som går bra på export finns läkemedelsindustrin, företag specialiserade på internationella infrastrukturprojekt och delar av jordbrukssektorn.

Krisen i södra Europa får konsekvenser för Sverige. Den svenska BNP-prognosen har skrivits ned till lägre nivåer än vad som annars skulle ha varit fallet. Dels är det oron på de finansiella marknaderna som sippra igenom hela Europa och dels är det en svagare efterfrågan på svensk export från drabbade länder som får effekt.


För svenska banker får den finansiella oron i Spanien däremot små direkta effekter enligt de flesta bedömare. Cecilia Hermansson anser att svenska banker inte påverkas på samma sätt av krisen i Spanien som var fallet exempelvis vid krisen i Baltikum 2008.

– Det är framför allt tyska och franska banker som skulle få problem. Svenska banker är mer kopplade till norra Europa, Norden och Baltikum, säger hon.

Sedan hösten 2008 har de svenska bankernas likviditetssituation förbättrats och svenska banker är väl kapitaliserade i en internationell jämförelse.

Enligt Riksbankens tidigare rapport för finansiell stabilitet kommer den finansiella oron inte påverka Sverige nämnvärt och inte heller de svenska bankernas tillgång till marknadsfinansiering kommer att försämras i någon större utsträckning. En ny rapport kommer på fredag.