Den amerikanska statsskulden visas upp på republikanernas konvent i Tampa, Florida, den 27 augusti i år. Fyra dagar senare översteg landets statsskuld 16 biljoner dollar. Det motsvarar 103 procent av USA:s BNP.
Foto: AP
–Politiker och företagsledare måste få bukt med skuldnivåerna. Om inget görs kan räntorna nå upp till 25 procent av BNP år 2040. Det gäller även utvecklade industriländer som USA, säger Jan Beckeman, Partner på Roland Berger Strategy Consultants i Sverige.
Roland Berger har genomfört en internationell jämförelse av statsskulderna hos 60 länder som tillsammans står för 40 procent av världens BNP. Bland dessa ingår Kina, Frankrike, Ryssland och USA och deras totala offentliga skuldnivå på 14 miljarder US-dollar.
I dag kan en majoritet av industriländerna, däribland Japan, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA, inte klara Maastrichtsavtalets inträdeskriterier på under 3 procent underskott och en statsskuld under 60 procent av BNP.
För närvarande hotas både euroområdet och USA av betydligt högre skuldnivåer. Den offentliga skuldsättningen i USA – på 103 procent av BNP är högre än det nuvarande marknadsvärdet.
–Så länge den ekonomiska tillväxten och därmed skatteinkomsterna utvecklas svagt så kvarstår problemet med strukturella budgetunderskott, säger Jan Beckeman.
Den offentliga skulden är ett stort problem för mer än bara de länder som omedelbart berörs, menar Jan Beckeman,
–Effekterna av de offentliga skuldkriserna sätter en enorm press på politiska och ekonomiska ledare. Särskilt ett år som 2012, då cirka 60 länder, inklusive Kina, Frankrike, Ryssland och USA, har fått nytt politiskt ledarskap eller står inför politiska förändringar.
Det är en delikat balans mellan åtstramningar för att minska statsskulder och underskott och reformer för att få fart på ett lands ekonomi.
–Den politiska debatten fokuserar främst på inkomstregleringar och utgiftsminskningar. Det är viktiga frågor på den politiska arenan men har kortsiktiga effekter och räcker inte för att lösa statsskuldskriser, säger Jan Beckeman.
Kina och Ryssland har andra utmaningar. De måste, menar Jan Beckeman, också bygga infrastruktur och skapa social välfärd.






