Därmed har Spanien hamnat i en dyster spiral. Pressen ökar på den Europeiska centralbanken ECB och chefen Mario Draghi som återigen pekas ut som Europas frälsare.

På torsdag ska ECB tillkännage sin plan för att rädda euron, en plan som väntas innehålla någon form av stödköp av krisländernas obligationer och som redan innan den presenteras har mötts av hårt motstånd från bland andra Tysklands centralbankschef Jens Weidmann.

Spaniens problem är symptomatiska för den fälla flera länder i Europa befinner sig i, där banker och stater blivit ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad.

För bankerna, som brottas med tidernas baksmälla efter Spaniens mångåriga byggbubbla, ser det fortsatt mycket bekymmersamt ut.

I fredags släppte den spanska storbanken Bankia sin halvårsrapport. Det var ingen munter läsning. Förlusten stannade på 4,4 miljarder euro efter att banken gjort kreditförluster på hela 7,5 miljarder euro.

Bankia rapporterade också att kunderna fortsätter att ta ut pengar från bankens konton. Under första halvåret var utflödet 12,8 miljarder euro, en minskning med drygt 10 procent.

Bankia är nu så illa ute att spanska statens räddningsfond omedelbart tvingas skjuta till mellan 4 och 5 miljarder euro för att hålla banken flytande.

Totalt väntas banken behöva 19 miljarder euro för att komma på fötter. Pengarna är tänkta att komma från det räddningspaket på sammanlagt 100 miljarder euro till de spanska bankerna som EU ska ställa upp med.

Under tiden röstar sparare och investerare med fötterna. Siffror från förra veckan visade att bara under juli månad var utflödet från spanska bankers konton 74 miljarder euro, vilket motsvarar hela 4,7 procent av all inlåning i det spanska banksystemet. Sedan i juni förra året har sparare tagit ut 233 miljarder euro, en minskning med 13 procent, skriver Reuters.

Pengarna försvinner också snabbt ut ur landet. I juni var utflödet av kapital 56,6 miljarder euro, en ökning med nära 40 procent jämfört med månaden innan, enligt siffror från Spaniens centralbank.

Det har satt ökad press på bankerna, som redan tidigare är starkt beroende av nödlån från ECB för att kunna fungera.

ECB pytsade i december och mars ut ut hela 1000 miljarder euro i treåriga lån. Spaniens banker har stått längst fram i lånekön.

Enligt de senaste siffrorna hade de i juli lånat hela 376 miljarder euro av ECB.

En del av dessa pengar har bankerna använt för att köpa spanska statsobligationer. Det var också precis avsikten, och ett sätt för ECB att självt slippa stödköpa direkt.

Totalt köpte spanska banker på sig statsväxlar för 87 miljarder euro mellan december och mars.

Men i takt med att pengarna rinner ur bankernas elektroniska kassavalv blir det allt svårare att fortsätta med köpen. För att möta uttagen måste bankerna snarare sälja av tillgångar.

Det verkar de också ha gjort. I juli minskade de spanska bankerna sina innehav av det egna landets statsskuldsväxlar med drygt 9 miljarder euro, enligt data från ECB.

Och när bankerna tvingas sälja av tillgångar betyder det dess- utom att dessa innehav inte längre kan användas som säkerheter för att låna i ECB. Det förvärrar deras situation.

Om Spanien mister stödet från det egna landets banker kan det bidra till att räntorna drivs upp igen. Tioåriga statsobligationer handlas nu till räntan 6,85 procent efter att ha varit uppe i 7,7 procent i juli.

Det är denna dödsdans för ett av Europas största länder som skrämmer politikerna inom EU just nu.