De spanska bankerna har blivit en bricka i det politiska spelet inom EU. Det senaste stresstestet av bankerna visar att de 100 miljarder euro som euroländerna gav som löfte till de spanska bankerna i juli räcker. Enligt Spaniens biträdande finansminister, Fernando Jimenez Latorre, kommer Spanien ”bara” att behöva 40 miljarder euro från det utlovade stödpaketet, mindre än vad som enligt stresstestet är det faktiska behovet om 60 miljarder euro. Anledningen till att behovet räknas ner är att Spanien skapat en så kallad bad bank som kan ta in kapital genom att sälja verksamheter.

Tidigare har löften om nödlån till banksektorn och stödköp av statsobligationer lugnat marknaden för några dagar i samband med att nyheterna har briserat men därefter har osäkerheten tilltagit igen. En av anledningarna är att löftena inte kom med färdiga villkor. I Tyskland vacklar dessutom stödet för att tyska skattebetalare ska finansiera skulderna i sydligare euroländer. Den tyska tidningen Die Welt rapporterade under helgen att förbundskansler Angela Merkel kommer att föreslå att EU ersätter de nuvarande strukturfonderna med en allmän budget för att skapa möjlighet till att ge gemensamt stöd mot ekonomiska villkor.

– Man kan se det som ett förhandlingsspel där politikerna, framför allt i Tyskland, Nederländerna och Finland, vill skynda på Spanien att vidta åtgärder, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

I ett försök att blidka marknaden och förhindra att Spanien tvingas till fler och hårdare villkor för att få stöd från övriga euroländer att ordna upp ekonomin presenterade premiärminister Mariano Rajoy i slutet av förra veckan nya åtstramningar. Det var ett utkast på budget för 2013, med nedskärningar om 40 miljarder euro, som lades på bordet. Bland annat fryses offentliganställdas löner och arbetslöshetsersättningen minskar. Utkastet lugnade inte spanjorerna. Tusentals människor enbart i Madrid gick ut på gatorna för att protestera.

Anledningen till att Mariano Rajoy måste återfå marknadens förtroende, och det snabbt, är att oroliga investerare drivit upp spanska upplåningskostnader till nivåer som får statsskulden att växa i snabb hastighet.

– Det är viktigt att minska denna ökning och dess fart, sa den spanska finansminister Cristobal Montoro på lördagen enligt Bloomberg news.

Han anser att det är de höga räntenivåerna som drivit upp prognoserna för statsskulden 2013, som med den nya sparbudgeten beräknas vara uppe i 90,5 procent av BNP nästa år. Då beräknar även budgetdepartementet att Spanien kommer behöva låna över 200 miljarder euro på marknaden. För att inte spräcka ytterligare en prognos måste kostnaden för lånen, det vill säga räntan, ned och då måste osäkerheten minska.

Bankernas stresstest var en faktor som minskade oron för investerare men tvivlen kring hälsan för statens finanser kvarstår. Det är bara några dagar sedan Castilla-La Mancha kom ut som den femte av landets 17 regioner att söka stöd för att ordna upp ekonomin.

– Ju förr Spanien ansöker om nödlån desto bättre. Nu är vi inne i ett läge där Spanien länge tänkt undvika att söka och har förlitat sig på välvilja och utspel från EU men när ränteläget stiger igen ökar förväntningarna på att Spanien ska söka, säger Cecilia Hermansson som anser att ett nödlån är oundvikligt även om det kommer med nya villkor.

– Huruvida krav leder till fler protester beror ju på vad de innehåller. En del av kraven kanske är att effektivisera, att göra den offentliga statsapparaten mer effektiv eller att privatisera. Åtgärder som inte behöver drabba alla aktörer på ett negativt sätt.

Beslut om statsstöd kommer att fattas de kommande månaderna och i november väntas de första spanska bankerna kunna rekapitaliseras.