Byggboomen sprack, fastighetspriserna på Irland rasade, arbetslösheten gick i taket och banksystemet fick betydligt större problem än någon kunnat ana. I går stod det klart; Irland tvingas få hjälp utifrån, vare sig irländarna vill det eller inte.
Problemen är att räddningspaket till Irland inte sätter punkt för statsskuldsproblematiken. Näst på tur står Portugal, tror både SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist och Pär Magnusson, chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.
Men Irland och Portugal är relativt små ekonomier. Den stora oron är att även Spaniens situation ska bli ohållbar. Det blir betydligt svårare att hantera.
Landet, vars andel av EMU:s BNP uppgår till 11,5 procent, har eurozonens högsta arbetslöshet som ligger kring 20 procent. Och även om Spaniens statsskuld på cirka 60 procent av BNP inte förskräcker, så gör den totala skuldsättningen det.
Den privata och den offentliga nettoskulden mot omvärlden uppgår till cirka 100 procent av BNP. Det kan jämföras med motsvarande procentsiffra för Sverige i början på 1990-talet som låg på cirka 50 procent.
– För att lösa vårt bytesbalansproblem och börja amortera på utlandsskulden behövde vi en rejäl försvagning av kronan – som vi också släppte 1992, säger Robert Bergqvist.
Men Spanien kan inte gå den traditionella devalveringsvägen eftersom landet deltar i eurosamarbetet.
– Istället måste man in i en plågsam process av löne- och kostnadssänkningar för att försöka höja konkurrenskraften gentemot andra länder, säger Robert Bergqvist.
Mot bakgrund av landets storlek är kraftigt förvärrade problem i Spanien något som Eurozonens beslutsfattare helst inte vill tänka på.
– Vi vet inte vad som skulle hända om Spanien krävde ekonomisk hjälp, säger Pär Magnusson på Royal Bank of Scotland
– Dessvärre liknar Spaniens problem Irlands, så är nog bara är en tidsfråga, säger han.
SEB:s Robert Bergqvist gör samma bedömning.
– Just nu drabbas vi av den andra vågen i den europeiska statskuldskrisen. Men jag tror att det kommer en tredje. Och då kommer Spanien att tvingas be om hjälp, säger han.
– Jämfört med Greklands räddningspaket kan Spanien möjligen behöva ett fyra fem gånger större paket, säger Robert Bergqvist.
Spanien har precis som Irland drabbats av fallande fastighetspriser.
– Den officiella statistiken pekar på en nedgång av fastighetspriserna med mellan 15 och 20 procent vilket är ganska måttligt. Det talar för att det finns fallhöjd kvar – inte minst mot bakgrund av att man har en ekonomisk svag utveckling att vänta, säger Robert Bergqvist.
Pär Magnusson menar att prisstatistiken inte berättar hela sanningen.
– Det är mycket troligt att fastighetspriserna överskattas i Spanien. Och då kan man misstänka att kreditförlusterna är underskattade, säger han.
– Spanien använder sig av två metoder för att mäta huspriser i Spanien. Det ena sättet är att fråga mäklaren vilket pris man vill sälja fastigheten för. Men priset som man vill sälja till, är naturligtvis ett annat än det pris man får. Det andra sättet utgår ifrån hur mycket värderingsmän värderar fastigheterna till. Problemet med det är att värderingsmännen jobbar för bankerna, och bankerna har inget intresse av att värderingsmännen ska ange låga värden.
AFP skriver att Spanien har flest tomma bostäder i Europa och The Economist skrev nyligen att spanska fastigheter fortfarande är övervärderade med 47 procent. EU-kommissionen räknar med en övervärdering om måttligare 17 procent.
Spanska hushåll kan alltså förvänta sig ytterligare prisfall på sina fastigheter.
Inte heller ligger någon snabb sänkning av Spaniens skyhöga arbetslöshet i korten.
Mellan 2000 och 2008 byggdes fler bostäder i Spanien än i Frankrike, Tyskland och Storbritannien tillsammans.
Enligt nye arbetsmarknadsministern Valeriano Gomez var tre av fyra jobb som gick förlorade i krisen relaterade till byggsektorn. Och för närvarande står byggandet i princip stilla.
