Med extra många journalister på plats så kommer EU-kommissionen inte att kunna undgå obekväma frågor angående den maltesiske ex-kommissionären John Dalli, som i tisdags avgick från sin post – eller avsattes, som han själv antytt – på grund av misstankar om att han vetat om att en affärsman tillika partikamrat bett snustillverkaren Swedish Match om pengar i utbyte mot inflytande över EU-kommissionen.

Kommissionen är knappast i behov av mer dålig publicitet än den fått under eurokrisen. Hårda nedskärningar av löner, pensioner och offentliga budgetar har drabbat miljontals européer, som vänt sin vrede mot Bryssel. Om den maltesiska snushärvan nu kastar ljus över annars ljusskygga kontakter mellan lobbyister, affärsmän och Bryssels lagförfattare så skadas trovärdigheten för EU:s roll som krislösare och fadersfamn allvarligt – Nobels fredspris till trots.

En annan av veckans förkunnelser som kan skapa bråk är ett tyskt förslag att tillsätta en i det närmsta enväldig ekonomikommissionär med rätt att blockera nationella budgetar.

Finansminister Wolfgang Schäuble vill att en ”superkommissionär” får lov att underkänna ett lands budgetplan om den inte håller måttet för EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, utan att ens konsultera övriga 26 kommissionärer, EU-parlamentet eller de nationella parlamenten.

Att en sådan post kraftig beskär folkvalda regeringars och parlaments makt över ländernas ekonomier behöver man inte vara statsvetare för att förstå, och uppsåtet med förslaget är heller ingen hemlighet: Tyskland är ett av de länder som hårdast förespråkar att EU-länderna snarast integrerar inte bara sina marknader utan även sin finanspolitik.

Schäubles krav kan vara en uppmaning till de 10 länder utanför euron att hänga på när 17 euroländer tar elefantkliv mot en politisk union. Eller så vill han stjäla uppmärksamhet från den så kallade bankunionen.

Bankunionen är en rad skarpa bankregler och nya övervakningsorgan som ska förhindra att bankerna spekulerar för vidlyftigt.

EU-kommissionens har föreslagit att Europeiska Centralbanken (ECB) tar över bevakningen av euroländernas banker från de nationella övervakningsorganen (motsvarigheterna till finansinspektionen). ECB får befogenhet att utförda och dra in banklicenser, ställa krav om kapitalreserver och utdöma sanktioner.

Bankunionen skulle bara gälla banker i eurozonen, men länder utanför euron kan ansluta sig frivilligt. Kruxet ligger i att banker i de länder som ansluter sig till bankunionens regler och tillsyn då kan ansöka om kriskapital ur euroländernas krisfond ESM, med 700 miljarder euro i potten – något som inte banker utanför euroländerna får tillgång till.

Sverige är ett av de länder som oroas över att bankunionen skapar orättvisa, exempelvis för att investerare kommer att välja banker som står under ECB-tillsyn och, inte minst, har tillgång till kriskapital ur ESM-fonden, framför banker i länder utanför samarbetet.

Schäuble har upprepade gånger protesterat mot att man ändrar ECB:s jobb från att vara oberoende inflationsväktare till att bli bankinspektör och finanspolis – just det som han nu vill att en ny superkommissionär blir istället.

Om Spanien till råga på allt slutligen bestämmer sig för att be om krislån likt de som Grekland, Portugal och Irland fått, och man dessutom smygstartar med debatten kring EU:s långtidsbudget, där de kontroversiella jordbrukssubventionerna alltid blir föremål för stridigheter, så kan mötet bli en riktig mara.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?