Dilemmat för Kinas politiska beslutsfattare skärptes igår, när landets statistiska centralbyrå meddelade att landets konsumentprisindex steg med 7,1 procent i januari jämfört med samma månad ifjol. Det var ungefär som väntat, men det är den högsta inflationstakt som uppmätts på elva år. Än mer väntas konsumentpriserna stiga i februari och kanske även i mars, enligt expertkommentarer i går.


Mest steg matpriserna som gick upp med 18 procent jämfört med januari förra året. Griskött var 59 procent dyrare än för ett år sedan och matolja kostade 37 procent mer och sådana prishöjningar skapar naturligtvis oro för ett utbrett folkligt missnöje. Men även energi- och lönekostnader sägs ha bidragit till att höja den allmänna inflationen i januari.


Den officiellt utpekade huvudorsaken till prisökningarna var de extremt svåra snöstormar som svept fram över södra och östra Kina de senaste veckorna. Skadade skördar, miljontals dödade djur och tidvis förlamade transporter har försvårat tillgången på mat och drivit upp livsmedelspriserna, trots den senaste tidens påbud om skärpta priskontroller.


Dessutom har snöstormarna skadat 10 procent av Kinas skogar, uppgav landets skogsstyrelse igår. Enligt en skogsansvarig viceminister i Kinas regering har 18,6 miljoner hektar skog i 19 provinser skadats så pass illa att produktionen av timmer där blir ”allvarligt” påverkad under de närmaste tre–fem åren. Värst drabbade är provinserna Fujian, Jiangxi och Zhejiang i sydöstra Kina. Skadorna för skogsindustrin beräknas uppgå till drygt 50 miljarder kronor.

Det var inte bara snöstormarna som utpekades som boven bakom den stegrade inflationen i januari. En faktor var de prishöjningar som normalt brukar genomföras i samband med det kinesiska nyåret, och en annan faktor var att jämförelsemånaden januari ifjol präglades av en ovanligt låg inflation, uppgav statistikbyråns chefsekonom Yao Jingyuan, enligt nyhetsbyrån Xinhua.


En del andra kinesiska ekonomer tonade ned ovädrens betydelse för prishöjningarna i januari eftersom snöstormarna inträffade så sent under månaden att det snarare kommer att märkas senare. Dessa ekonomer oroas över att andra faktorer driver upp inflationen på ett mer långsiktigt vis, inte minst att penningmängden fortsätter att öka snabbt. Detta trots att Kinas centralbank förra året höjde styrräntorna sex gånger och affärsbankernas reservkrav tio gånger. Det breda penningmängdsmått som kallas M2 låg 19 procent högre i slutet av januari än ett år tidigare, enligt officiella uppgifter.

Enligt en del bedömare kommer inflationstakten snart att öka till mer än 10 procent.

Dilemmat för Kinas beslutsfattare underströks i går av den kände ekonomen Fan Gang, som sitter med i centralbankens penningpolitiska kommitté. I en intervju i Folkets Dagblad framhöll Fan Gang att Kina måste fortsätta med en stram penningpolitik. Kinas enorma överskott i utrikesaffärerna och den relativt styrda växelkursen bidrar till att öka landets valutareserv med svindlande 400–500 miljarder dollar om året.


De senaste inflationssiffrorna stärkte de allmänna förväntningarna att Kina som ett av få länder i världen har fler räntehöjningar att vänta sig i år. Två andra länder som höjt styrräntorna på senare tid är Sverige och Australien. Men trots beskedet om Kinas ökade inflation steg Shanghaibörsens breda Composite Index med 2,1 procent igår.