Högljudda protester och strejker bland taxichaufförer runt om i Italien fick politiker att ändra avregleringsplanerna.
AP
Fredagen den 13 januari i år var en varken kall eller varm dag i Rom. På förmiddagen låg temperaturen omkring tio grader och himlen dominerades av moln.
På Via del Corso, en av stadens huvudgator, går normalt sett de vita taxibilarna i skytteltrafik. Men den här dagen hade flera hundra taxichaufförer låtit bilarna stå stilla och i stället samlats utanför premiärministerns palats för att protestera.
Orsaken: den italienska regeringens plan att avreglera taxisektorn för att göra det lättare för nya aktörer att etablera sig.
Taxichaufförerna, som kände sig hotade av ökad konkurrens, viftade med plakat och hotade att blockera trafiken i den italienska huvudstaden. Tio dagar senare gjorde man slag i saken och kollegor runt om i landet hakade på. Följden blev totalt trafikkaos – och politikerna backade från förslaget.
– Taxichaufförer har inte pengar att muta politiker eller bedriva effektiv lobbying. De strejkade i någon dag och sen fick de som de ville. Det var enkelt för dem att få politikerna att ändra sig, säger Giorgio Bellettini.
• Läs mer: Belletini: ”Spanien den verkliga vinnaren.”
Avregleringen av taxibranschen var en del i ett större paket av liberaliseringar inom flera områden i syfte att stimulera ekonomin och skapa fler arbetstillfällen, precis sådant som Italien behöver. Men det var fler än taxichaufförerna som protesterade och paketet blev till slut vingklippt.
Enligt Giorgio Bellettini, professor i ekonomi vid universitetet i Bologna, är detta symptomatiskt för den italienska politiken. Att olika intresseorganisationer tar – och tillåts ta sig – den här typen av makt menar han är det kanske största grundläggande problemet för Italiens ekonomi, jämte offentlig byråkrati.
– På något sätt är detta med protester och kompromisser naturligt i Italien. Det tillhör mentaliteten och har alltid varit så. Men ibland måste man vara envis och driva igenom saker, det går inte alltid att kompromissa, säger Giorgio Bellettini.
Han är positiv till besluten som togs vid EU-toppmötet nyligen, där Italien beskrevs som en av vinnarna. Men landet ekonomiska problem har egentligen lite att göra med det som hänt i eurozonen de senaste åren, menar Giorgio Bellettini.
Han förklarar att nödvändiga ekonomiska reformer har uteblivit i årtionden och beskriver Italien som extremt överreglerat.
– Det är helt galet. Du kan ta vilken yrkeskategori eller bransch som helst. Det finns till och med bestämmelser om hur långt det minst måste vara från en tidningskiosk för att en ny ska få etablera sig, säger Giorgio Bellettini.
• Läs mer: Rejäl åtstramning för Italien.
• Läs mer: Euroländer på väg mot bankunion.
Att överregleringen spänner över i stort sett alla områden tror han är en del av förklaringen till att även relativt små intresseorganisationer med begränsade resurser får så stor makt.
– Jag antar att folk är rädda för att om taxibranschen avregleras och öppnas upp för konkurrens så kommer man snart att gå vidare till apotek, advokatbyråer och så vidare. Och därför får protesterande grupper ofta stöd från andra som tänker ”stoppas inte detta nu så kan det bli min bransch som drabbas nästa gång”, säger Giorgio Bellettini.
Han förklarar att han är besviken på ekonomkollegan Mario Monti, som tillträdde som premiärminister i slutet av förra året.
– Han är ju inte politiker i grunden och därför trodde jag att han skulle agera annorlunda, inte vika sig lika enkelt. Tyvärr tycker jag inte att det har blivit så, säger Giorgio Bellettini.
Högljudda protester och strejker bland taxichaufförer runt om i Italien fick politikerna att ändra avregleringsplanerna.











