Prognosen för vad hela kärnavfallsprogrammet kommer att kosta skjuter i taket och har justerats upp flera gånger, senast för några veckor sedan.
Då höjdes den förväntade kostnaden till 123 miljarder kronor, en ökning med 13 miljarder på två år.
Det handlar delvis om att den beräknade kostnaden för att riva kärnkraftverken har justerats upp, enligt Jimmy Larsson-Hagberg, presschef på Svensk Kärnbränslehantering, SKB.
En annan orsak till fördyringen är en ganska omfattande satsning på förnyelse av existerande anläggningar.
Bland annat ska M/S Sigyn – fartyget som transporterar använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken till SKB:s så kallade mellanlager – ersättas med ett nytt.
Dessutom ska mellanlagret i Oskarshamn, Clab, rustas upp.
– Vi ska byta ut kylkedjan under ett antal år. Vårt mellanlager har varit i drift sedan 1985, säger Jimmy Larsson-Hagberg.
På sikt ska SKB:s mellanlager tömmas och det uttjänta bränslet forslas till ett slutförvar – som varken är påbörjat eller ens godkänt.
I går lämnade SKB in sin ansökan om att få anlägga ett slutförvar för kärnbränsle i Forsmark.
Förslaget har kostatmer än tre decenniers forskning.
Nu ankommer det på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM och miljödomstolen i Nacka att granska SKB:s ansökan – en granskning som beräknas ta flera år. Om allt går vägen kan slutförvaret tas i drift 2025.
Men kritik mot SKB:s förslag till slutförvar har redan framförts. Forskare vid KTH anser att kopparkapseln som kärnavfallet ska läggas i inte säkert håller i de 100 000 år som avfallet ska lagras. De anser att kopparn kan rosta sönder redan efter tusen år.
Godkänns inte SKB:s förslag kan den beräknade slutnotan på 123 miljarder kronor mycket väl komma att skruvas upp ytterligare.
För närvarande betalar kärnkraftföretagen – däribland Vattenfall – in cirka 1 öre per kilowattimme producerad kärnkraftel till den statliga Kärnavfallsfonden för att täcka såväl löpande som framtida kostnader för kärnkraftavfallet.
Men i praktiken är det elkunderna som står för kostnaden – och eventuella kostnadsökningar – via elräkningen.
Kan man säga att 123 miljarder kronor ska täcka samtliga kostnader som uppstår under den 100 000 år långa förvaringen?
– 123 miljarder ska räcka fram till dess att vi stänger slutförvaret. Det ska inte kosta något mer och förvaret ska inte kräva någon övervakning – man kan ju inte ha personal på plats under 100 000 år, det kan man ju inte garantera. Det kommer att inträffa minst en istid under den här tiden, säger Jimmy Larsson-Hagberg, presschef på SKB.
För att sätta 100 000 år i ett perspektiv kan nämnas att människorna övergick från att vara samlare och jägare till att odla och föda upp boskap för ungefär 10 000 år sedan. Och vår människoart - Homo sapiens – tros ha existerat i bara cirka 200 000 år.
