Tillväxttal på 7-8 procent, en galen byggboom och kontinuerligt stigande huspriser under mer än en tioårsperiod fick ett abrupt slut.

2007 var bedömningen att Irlands fastighetspriser låg 30-35 procent för högt. Raset blev också dramatiskt när bubblan började spricka.

Från toppen har huspriserna nu halverats och reportage om olyckliga familjer vars lån nu överstiger värdet på villan eller lägenheten publiceras med jämna mellanrum i irländska dagstidningar.

Och budgetunderskottet är fortfarande gigantiskt. Det ligger på 14 procent av BNP vilket är i nivå med Greklands underskott. Landets totala skuld till omvärlden ligger samtidigt på 58 procent av BNP, och skuldbördan hotar att växa.

– Den offentliga samt den privata skuldbördan är relativt stor och det finns skräckprognoser som pekar på att den kan växa till 115 procent av BNP om några år, säger Claes Ljungdahl, Sveriges ambassadör i Irland.

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, menar att Irland med en total skuld på 58 procent av BNP har passerat ”smärtgränsen”.

– När Sverige hade problem i början på 1990-talet låg vår totala skuld en någonstans mellan 45 och 50 procent av BNP, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Men även om Irlands ekonomi titt som tätt brukar jämföras med Greklands och Spaniens krisekonomier, finns det avgörande skillnader.

Landets statsskuld uppgår till ganska måttliga 64 procent av BNP vilket kan jämföras med snittet för PIIGS-länderna som uppgår till 90 procent av BNP. Även Irlands totala sparunderskott – bytesbalansen – är lägre än ”PIIGS-snittet”.

Samtidigt tycks fastighetspriserna ha bottnat och Irlands regering prisas för sin ”sjukdomsinsikt”.

– Till skillnad från regeringarna i Grekland och Spanien har Irlands regering varit proaktiv. Irland försökte ta tag i sina problem i ett relativt tidigt skede, säger Robert Bergqvist.

I år har sparpaket på motsvarande 3,7 procent av BNP för 2010 kommunicerats, vilket innebär att Irland sparar näst mest i hela EU-området i år. Bara Grekland överträffar Irland med sparpaket på 4,2 procent av BNP.

– Bland annat har offentliganställda, som har varit relativt privilegierade, fått frysta löner. I år sparar man 4 miljarder euro och planen är att regeringen ska spara 3 miljarder euro nästa år. Två av dessa tre miljarder ska sparas på löpande utgifter och 1 miljard ska sparas på infrastrukturprojekt och liknande, säger Claes Ljungdahl.

Men varken Irlands sparpaket eller EU:s räddningspaket som lanserades i maj har botat kreditmarknadens oro, och det har blivit dyrt för landet att låna.

Den irländska tioåriga statsobligationsräntan ligger på 5,6 procent jämfört med 4,5 procent i april. Räntedifferensen jämfört med tyska statsobligationer har ökat kontinuerligt sedan i mitten på maj och är nu uppe i cirka 3 procentenheter.

Och ju längre det låga förtroendet för Irlands statsfinanser kvarstår, desto högre snittränta får Irland betala på sin statsskuld.

Andra faktorer som försvårar regeringens budgetsaneringsarbete är den höga arbetslösheten som för närvarande uppgår till 13,8 procent.

– Problemet är också att den tillväxt som man spår ska komma sannolikt inte kommer att leda till fler jobb. Jobben kommer senare, säger Claes Ljungdahl.

För närvarande är prognosen en bnp-tillväxt på cirka 3 procent för nästa år. Och enligt Internationella valutafonden är en svagare tillväxt än förväntat det största hotet mot budgetssaneringsarbetet för närvarande.

Ett annat stort frågetecken är bankerna.

Den nyinrättade irländska statliga skräpbanken Nama fortsätter att befria irländska banker från dåliga lån och tar över bland annat halvbyggda fastigheter och oprojekterad mark. Och Namas arbete är långt ifrån slutfört.

Enligt en prognos från tidigare i vår kommer Nama att köpa bland annat land, utvecklingslån och vidhängande kommersiella lån till ett nominellt värde på 80 miljarder euro, för ett beräknat inköpsvärde av 54 miljarder euro.

Bankerna klarar sig fortfarande inte utan stöd och frågan är hur mycket det kommer att kosta staten i slutändan. Som det ser ut nu tvingas bankerna bland annat ta över hus som folk inte längre har råd med. Sedan hyr de tidigare ägarna huset av banken, förklarar Claes Ljungdahl.

På pluskontot står samtidigt Irlands relativt konjunkturokänslig exportsektor som bland annat utgörs av datorer och läkemedel.

– Den har hållit emot bra under krisen, och förhoppningen är att en svagare euro ska ge exportsektorn en extra skjuts, säger Ljungdahl.