Frankrike kommer inte att acceptera ett möte som präglas av ”falsk framgång med ett språkbruk som låter bra men som inte innehåller några löften. Det säger Sarkozys rådgivare inför mötet som börjar imorgon i London.

President Sarkozy sade förra veckan till sina ministrar att han kommer att lämna toppmötet, ”om det inte fungerar tillfredsställande”. På en direkt fråga om presidenten kan tänka sig att göra verklighet av sitt hot, svarar hans främsta ekonomiska rådgivare Xavier Musca:

- En grundläggande regel med ”kärnvapensavskräckning” är att man inte säger i vilket läge man är beredd att använda sina vapen, säger han enligt The Times.

Om Sarkozy lämnar mötet skulle det vara en enorm nesa för den brittiska premiärministern Gordon Brown som står som värd. Ett krav från Frankrike är att en global ”finansinspektion” ska bildas för att mer strikt kunna övervaka de multinationella finansföretagen.

Den idén har Gordon Brown tidigare beskrivit som ”löjlig” och inte heller USA eller Tyskland sägs stå bakom en sådan tanke. Deras förslag är istället att de nationella myndigheterna ska samarbeta mer över gränserna.

Bråket är symptomatiskt för den klyfta som råder i finansiella frågor mellan Frankrike å den ena sidan och USA/Storbritannien å den andra. Sarkozy har vid upprepade tillfällen skyllt finanskrisen på det ”anglo-saxiska” risktagandet.

Så sent som i februari sade Sarkozy också att den franska välfärdsmodellen gör landet mer motståndskraftigt mot krisen än Storbritannien och USA.

- När problem uppstår så spelar våra social skyddsnät och automatiska stabilatorer en central roll, mycket mer än i andra länder, till exempel i de anglo-saxiska, sade han på ett möte med fackföreningsledare enligt AFP.

Nicolas Sarkozy har också tävlat med Gordon Brown om att framstå som den som gör mest för att sanera efter finanskrisen, en kamp som i medierna beskrivits som en pr-strid mellan ”Super-Sarko” och ”Blixt-Gordon”.

Den temperamentsfulle fransmannen lyckades också reta gallfeber på den tyska förbundskanslern Angelka Merkel genom sitt redan klassiska uttalande - ”Tyskland funderar, Frankrike handlar”.