Enligt en av världens ledande sedeltillverkare, Londonbaserade De La Rue, så kan det ta flera månader från beslut till att nya sedlar och mynt är ute i cirkulation. Firman trycker alltifrån det brittiska pundet till den nya irakiska dinaren.

– Jag tror inte att det ta skulle mindre än fyra månader, säger Mark Crickett, konsult på De La Rue till BBC.

Många spekulerar om att grekerna redan har en hemlig plan för den nya valutan. Enligt tyska Handelsblatt skulle specialstämplade eurosedlar kunna användas under en övergångsperiod, läs mer här.

Det är en rad åtgärder som måste genomföras vid ett valutabyte. En ny valutalag måste klubbas av parlamentet och före själva bytet måste sannolikt bankerna hållas stängda under flera dagar för att administrera processen. Någon måste också börja rita de nya sedlarna och mynten.

Antagligen skulle landet behöva införa olika typer av restriktioner: dels för hur stora belopp som får tas ut från bankerna, dels för hur mycket kapital som får föras ur landet. Den senare åtgärden infördes av Malaysia 1998 i samband med Asienkrisen. Grekernas rätt till fri rörlighet inom EU kan också behöva suspenderas temporärt.

Andra jämförelser som har gjorts är med Argentina som efter krisen 2001 knöt upp bandet från sin valuta till dollarn. Men enligt experterna hade Argentina hela tiden en fördel av att behålla sin egen valuta. Det är enklare att knyta upp bandet till en valuta än att skapa en helt ny.

2008-2009 föll den isländska kronan som en sten då den mer än halverades i värde mot euron. Samtidigt rusade inflationen till 14-15 procent vilket kan vara en fingervisning för vad som kan hända i Grekland. Just det fick många islänningar att önska ett införande av euron. Den opinionen har dock dämpats av eurokrisen.

Kolla senaste valutakurserna här!

Enligt experterna finns ett relativt färskt exempel på skapandet av en ny valuta i Europa. Efter splittringen av Tjeckoslovakien 1993 delades korunan i en tjeckisk och en slovakisk sådan. De var i början värda lika mycket. Slovakien antog 2009 euron. En skillnad mot det föreställda grekiska scenariot var dock att medborgarna i Tjeckien och Slovakien hade en längre övergångsperiod för att vänja sig vid den nya valutan.

När Slovenien införde sin valuta tolar 1991 så användes sedlar i ett helt år som inte var tryckta med de vanliga säkerhetsstämplarna (år 2007 infördes euron även där). Men det bedöms som mindre sannolikt när det gäller Grekland.

Ett stort problem vid ett valutabyte skulle nämligen kunna bli förfalskningar och illegala försök att föra ut euros ur Grekland. Enligt medieuppgifter har det diskuterats på EU-nivå att man till och med skulle behöva redesigna eurostocken i hela Europa för att minimera problemen.

Den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung påminner om att de västtyska myndigheterna behöll en stor reservstock D-mark i den händelse att de första sedlarna skulle komprometteras genom massiva förfalskningar av Sovjet eller Östtyskland.

Även i Sverige behöll myndigheterna länge alternativa sedlar i sina gömmor för att kunna ha en fungerande valuta i kris- eller krigstider, läs mer här.

ANALYS Per Lindvall: Europas desintegration är i full gång.

Här är några saker kan hända efter ett grekiskt valutabyte:

*Den nya valutan skulle falla som en sten. En del tror med uppåt 50 procent.

*Inflationen skulle sannolikt öka kraftigt.

*Alla lån, till exempel bolånen, måste räknas om till drachman.

*Den grekiska statsskulden skulle bli mycket större.

*De tillgångar som banker har i Grekland skulle skrivas ned kraftigt.

*Exporten skulle enligt experterna öka efter devalveringen, vilket skulle kunna lyfta den grekiska tillväxten.

*Förhoppningsvis ökar turismen kraftigt vilket kan driva ned arbetslösheten.

*Diskussionen om huruvida Grekland ska lämna hela EU kommer intensifieras.

*Blickarna kommer att riktas mot svaga euroländer som Portugal och Irland.

Källor: BBC, New York Times, Handelsblatt, SvD.