Under måndagskvällen sade 25 länder “ja” till att gå med i den omdiskuterade finanspakten, ett EU-gemensamt regelverk med syftet att skapa ekonomisk stabilitet i eurozonen.
I korta drag består finanspakten av två punkter, som kommer vara inskrivna i euroländernas nationella lagar, och frivilliga för icke eu-länder.
-Ländernas konjunkturjusterade underskott får ligga på högst 0,5 procent av BNP på medellång sikt
-Den del av statsskulden som överstiger 60 procent av BNP skall minskas med en tjugondel per år.
För Sverige blir effekterna små, enligt Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson.
– Dels är pakten inte bindande för länder utanför eurosamarbetet, men även om så var fallet så är de regler Sverige idag tillämpar betydligt stramare, säger hon.
Sveriges statsskuld ligger på runt en tredjedel av BNP och det svenska överskottsmålet, en av kärnorna i svensk i finanspolitik, innebär att det redan idag ska finnas ett överskott i de offentliga finanserna motsvarande 1 procent av BNP.
På medellång sikt kan pakten dock komma att få betydelse för svensk ekonomi.
– Samarbetet ger ECB mandat att erbjuda ett långtgående stöd till krisländerna, vilket skapar finansiell stabilitet i hela Europa, Cecilia Hermansson.
Hon pekar även på effekterna av de åtstramningarna euroländerna kommer att behöva genomföra för att nå underskottsmålen. Hur stora effekterna blir av dessa åtstramningen beror på i vilken grad de kommer att kompenseras med tillväxtfrämjande åtgärder.
Ett exempel hon lyfter fram är Irland, vars strukturella underskott idag ligger på 8,5 procent. Att nå finanspaktens nya gemensamma underskottsmål kan innebära en minskning i landets tillväxt med så mycket som 4 procent, enligt Cecilia Hermansson.
För ett land som Italien kommer det tuffaste målet att minska landets statsskuld, som idag ligger på runt 120 procent av landets BNP.
Centralt för utfallet av finanspakten är hur väl den faktiskt kommer att implementeras av euroländerna. Det gemensamma regleverk som existerar idag, den så kallade stabilitetspakten har brottats med problem då många länder hittat sätt att kringgå de gemensamma kraven.
Vad talar för att Finanspakten skall lyckas där stabilitetspakten misslyckades?
– Det har sagts att dennya pakten kommer att ha ett starkare sanktionssystem, vilket gör ramverket tuffare. Dock finns det risk för att oklarheter kommer att uppstå kring hur man kan mäta underskott, inte minst med avseende på var i konjunkturcykeln ett land kan sägas befinna sig, säger Cecilia Hermansson.
