Den ryske miljardären har instiftat ett eget pris som går till världens mest framstående fysiker, skriver Dagens Industri. Prissumman i år landade på över 180 miljoner kronor och pengarna delades ut till sammantaget nio pristagare.

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättat genom Alfred Nobels testamente.

Alfred Nobel gjorde tydligt att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året ”inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Tidigare i år meddelade Nobelkommittén att prissumman sänks från 10 miljoner kronor till 8 miljoner på grund av att pengarna i Nobelstiftelsen inte vuxit tillräckligt mycket, i spåren av bland annat svaga börser.

Den ryske miljardären Yuri Milner har däremot fått bättre snurr på sitt kapital. Kring millennieskiftet började han satsa i och bygga upp internetbolag i Ryssland. Han har investerat i bolag som spelföretaget Zynga samt i de sociala nätverken Facebook och Twitter, skriver Dagens Industri. Bland de senaste satsningarna kan nämnas skosajten Zalando med Kinnevik som en av huvudägarna.

Nu vill han, i likhet med Alfred Nobel, medverka till att stödja prominenta fysiker.

Det finns en förklaring till internetmiljardärens intresse av att stödja vetenskapen. Innan Milner tog steget in i den finansiella världen doktorerade han i partikelfysik i Ryssland. Han säger till tidningen The Guardian att priset är något av en gottgörelse för att han själv övergav vetenskapen.

• Mer om den ryske superinvesteraren:

Frun: ”Han är som en robot.”

Milner lägger vantarna på USA:s dyraste hem.

För en tid sedan delades priset ut för första gången. Nio pristagare fick drygt 20 miljoner kronor var och de nio kommer dessutom att utgöra den kommitté som ska utse kommande pristagare.

Lars Brink, som är sekreterare i Nobelkommittén för fysik, tror att priset betyder mycket i forskarvärlden.

– Det är ett intressant pris, det är mycket pengar och de nio personerna som har valts ut är vädligt bra forskare. Urvalsprocessen är naturligtvis inte lika omfattande som för Nobelpriset men jag tror att Milnerpriset kan få ett visst genomslag just eftersom det inte var en flopp i valet av pristagare, säger han till Dagens Industri.

Bland vinnarna som fick ta del av Milners prisregn i år kan nämnas den amerikanske fysikern Alan Guth som satt luppen på hur universums tidigaste barndom kan ha sett ut.

– Det tog mig ett bra tag att vänja mig vid tanken på universums expansion och det kommer att ta ett bra tag att vänja mig vid tanken på det här, sade Alan Guth till The Guardian när han fick veta att han var en av årets pristagare.

Lars Brink tror dock inte att Milnerpriset uppnår samma status som Nobelpriset.

– Vi känner oss trygga i att Nobelprisets unika ställning kommer att bestå, säger han.

Pristagarna till Nobelpriset utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien och priset delas ut 10 december i Stockholms Konserthus då pristagarna får ta emot priset ur konungens hand. Priset har utdelats sedan 1901.

Vilken fysiker som helst kan heller inte få Milnerpriset. Det skiljer sig från Nobelpriset genom att det bara delas ut till forskare inom så kallad fundamental fysik, den gren av fysiken som behandlar grundläggande fysiska lagar.