Det är på ett minst sagt sävligt sätt EU-kommissionären Olli Rehn svarar på journalisternas frågor. Ömsom på svenska, ömsom på engelska. En kanske inte helt oäven egenskap för en man vars uppgift är att samordna en strategi för att lotsa Europa ur den ekonomiska krisen, och där varje obetänkt ord kan skapa rubriker.

Finns det ett tema som just nu skapar rubriker är det annars den bankunion EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso föreslog förra veckan och där den europeiska centralbanken ECB är tänkt att övervaka euroländernas 6000 banker. Ett förslag som fått såväl vår egen finansminister Anders Borg som hans tyska kollega Wolfgang Schäuble att protestera högljutt.

–Jag hoppas att ni kan ta hänsyn till att vårt förslag bara är fem dagar gammalt. Vi har haft en livlig debatt, och det är bra att bankunionen debatteras sakligt, säger Olli Rehn och lägger till ett ”men vi är bara i början på debatten”.

Kritiken har kommit på flera plan. Dels anser länder som Sverige, Tyskland, Polen, Nederländerna och Finland att kommissionens plan på att få en banktillsyn på EU-nivå på plats redan till årsskiftet är helt orealistiskt. ECB saknar idag övervakningskompetens, och måste i sådana fall dammsuga hela Europa på kompetent personal de kommande månaderna – och dessutom få dem att flytta till Frankfurt innan nyår. Den andra delen av kritiken handlar om en rädsla för att bankunionen så småningom även kommer innebära en kollektiv insättningsgaranti, och att euroländerna gemensamt blir ansvariga för att avveckla och överta krisbanker. Något som kan bli kostsamt för samtliga medlemsländer och som fått Anders Borg att upprepa att ”Sverige inte vill betala för andras misstag”.

–Jag förstår de nordiska ländernas invändningar helt. De är rädda för att bankunionen ska förvandlas till en dold transferunion, säger Olli Rehn och förklarar att den del av bankunionen där det kan bli tal om en gemensam insättningsgaranti ligger i en andra fas, och att EU inte är redo att gå in i den fasen ännu.

–Vi behöver diskutera det ytterligare, säger kommissionären.

Eftersom Sverige inte är ett euroland finns det inget krav på oss att delta i en bankunion. Däremot får vi gärna ansluta oss, förutsatt att vi skriver under på att vi förbinder oss att följa det som ECB beslutar. Tillsammans med de övriga tio länder som har kvar sina nationella valutor så får vi delta i diskussionen om vi går med, men får ingen rösträtt. Det tillåter inte EU:s fördrag.

–Det är bara euroländerna som kan delta i besluten, men vi är redo att hitta på lösningar så att Sverige kan vara med, säger Olli Rehn, men blir sedan väldigt vag. Hur dessa ”lösningar” ska se ut är oklart, men det är naivt att tro att man ska kunna kringgå fördragen så att Sverige får något att säga till om. En bankunion med svenskt deltagande känns i dagsläget därför inte särskilt sannolikt.

Räkna ändå med att unionen kommer bli det stora samtalsämnet på EU:s toppmöten i höst – och med att det kommer att bli bråk. Länder som Frankrike, Spanien, Italien och Belgien vill alla att tidsplanen hålls och att ECB får en tillsynsfunktion från årsskiftet. Spanien och Belgien eftersom de själva har krisbanker, Italien för att de förespråkar större (tysk) solidaritet och Frankrike eftersom de franska bankerna har störst utestående lån till krisländerna. Det finns alltså starka krafter både för och emot en bankunion. Som sagt, räkna med bråk.