Merkels besök är det första sedan den grekiska skuldkrisen tog fart.

När Angela Merkel landade på Atens flygplats strax före utsatt tid hade grekisk polis omhändertagit drygt 30 personer i samband med en manifestation på Syntagmatorget i centrala Aten.

Det ska enligt grekiska medier även ha förekommit handgemäng mellan kravallpolis och sjukhuspersonal, när polisen hejdat sjukhuspersonalens marsch till ett protestmöte.

Tusentals greker ignorerade förbud mot demonstrationer, bland andra två personer utklädda i nazistuniform, som på Syntagmatorget viftade med en flagga med ett hakkors på, rapporterar Reuters.

"Detta är inte en europeisk union. Det är slaveri", stod det på en banderoll bland demonstranterna.

"Ut med Merkel. Grekland är inte din koloni", stod det på en annan.

Längs Merkels färdväg från flygplatsen till centrala Aten var vägar avstängda och prickskyttar utplacerade i det största säkerhetspådraget i Grekland sedan Bill Clinton, dåvarande president i USA, besökte Grekland 1999, rapporterar tidningen Kathimerini på nätet. Stora delar av tunnelbanesystemet var också avstängda.

Panen är att Merkel på sex timmar ska träffa Greklands preimärminister Antonis Samaras, president Karolos Papoulias och företrädare för det grekiska och tyska näringslivet. Hon dock valt att inte träffa ledarna för de två stödpartierna i den blocköverskridande koalitionsregeringen i Aten, Pasok-ledaren Evangelos Venizelos och ledaren för Demokratiska vänstern, Fotis Kouvelis.

Demonstrationer under den treåriga skuldkrisen i Grekland har vid flera tillfällen urartat i omfattande skadegörelse och gatukravaller, när maskerade demonstranter - ofta beväpnade med gatsten och bensinbomber - drabbat samman med polis.

Den så kallade trojkan - EU, ECB och IMF - överväger samtidigt att förlänga stödprogrammet med nödlån till Grekland med två år, uppger Greklands finansminister Yannis Stournaras.

- Alla beräkningar vi gör nu bygger på att programmet sträcker sig till 2016, säger Stournaras till journalister i Aten.

Enligt Stournaras måste inte förlängningen innebära en omförhandling av stödprogrammet och mer nödlån till Grekland, trots att de två åren beräknas öppna upp nya hål i framtida budgetar på cirka 12 miljarder euro.

Merparten av underskotten 2015-2016 skulle enligt Stournaras kunna täckas av IMF-medel som redan satts av för att användas om recessionen förvärras. Lägre räntor på befintliga nödlån från krisfonden EFSF skulle kunna täcka resten.

Greklands riksgäld lånade på tisdagen 1,3 miljarder euro (drygt 11 miljarder kronor) med nya sexmånaders statsskuldväxlar. Räntan sjönk till 4,46 procent, vilket är 0,08 procentenheter lägre än vid senast föregående auktion och den lägsta låneräntan för Grekland sedan augusti 2011.

Grekland har sedan våren 2010 inte kunnat finansiera sig med obligationer på kapitalmarknaden, men har löpande kunnat ta upp korta växellån från grekiska banker trots den svåra statsfinansiella krisen.

• LÄS MER: "Draghi: "Grekerna måste göra mer"

Veckans aktivitet i Bryssel och Luxemburg handlar om EU:s framtid. Nästa vecka är det EU-toppmöte och då måste EU:s ledare ha kommit en bit på väg. Men hindren är många.

I måndags träffades de 17 euroländernas finansministrar i Luxemburg för att officiellt starta den nya stödfonden ESM. Idag, tisdag, anländer de övriga finansministrarna i EU.

Senaste diskussionsämnet är en gemensam eurogruppsbudget. Förslaget lanserades av permanente ordföranden Herman Van Rompuy. Budgeten ska vara i storleksordningen 20 miljarder euro och kunna användas till snabba åtgärder i krisländer.

Många andra förslag ligger på bordet: finansskatt, bankunion och ökad federalism.

Inom eurogruppen finns många viljor och utanför eurogruppen blir länder som Sverige och Storbritannien alltmer kritiska mot utvecklingen och förslagen.

Svenske finansministern Anders Borg skickade idag ut en varning.

• LÄS MER: "Grekland allt mer desperat"

– Det är skadligt att lägga förslag som bryter upp EU, sade Anders Borg, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Anders Borg sade att det går att göra framsteg om bankunionen, men att det fortfarande är en mycket lång väg att färdas.

Frågan om euroländerna ska ha en gemensam budget är en fråga för framtiden och överskuggas nu av bankunionen, sade han.

Samtidigt med att Angela Merkel besöker Aten och grekiske premiärministern Antonis Samaras är marknadens intresse inriktat på Spanien. Landet har redan fått 100 miljarder euro i stöd för sitt krisande banksystem. Men när ska de begära mer?

Ytterligare stödpengar är behäftade med hårda villkor och än så länge vill spanske premiärministern Mariano Rajoy undvika lån och förhandla fram bättre villkor.

• LÄS MER: "Grekland måste vidta åtgärder innan 18 oktober"

Frågan är hur länge marknaderna finner sig i att Spanien hankar sig fram? Om spekulanterna på finansmarknaderna inte längre tror på en räddningspaket kommer de att begära skyhöga räntor på spanska statspapper. Och då måste ändå ECB gripa in.

I en färsk prognos från IMF (Internationella valutafonden) sänks den globala tillväxtprognosen. Nedåtriskerna har ökat sedan i somras och eurokrisen är det största hotet mot en global återhämtning.

Vid nästa veckas EU-toppmöte vet vi om oddsen har blivit sämre eller bättre för att eurokrisen kan gå mot en lösning.