Så kan även förhållandet mellan olika länder i eurozonen beskrivas. Sedan lång tid har tonläget mellan Grekland och Tyskland varit högt. Tyskarna har inte uppskattat att bli kallade nazister för att de lånat ut miljarder till en grekisk ekonomi i fritt fall.

Enligt min mening beror det på flera faktorer, bland annat på kommentarer som jag tycker är olämpliga från politiska auktoriteter i nordiska länder.

Mario Monti, om anledningen till stigande obligationsräntor.

Grekerna har inte uppskattat att bli betraktade som lata fifflare av Tyskland och andra länder inom eurozonen som haft sina ekonomier i ordning.

EU och euron skapades för att få ett ökat samarbete i Europa. Att förmå olika nationer att komma samman och förhindra krig på den europeiska kontinenten.

De senaste årens hantering av eurokrisen har verkat i motsatt riktning. Kritiken har ökat mot både euron och EU. Befolkningsopinioner i olika länder har luftat högljudd kritik mot andra länders befolkningar.


Ord och omdömen om andra nationer har nått en karaktär som söndrar istället för att bidra till samsyn och samarbete.

Senast är det uttalanden från Finland om ett eventuellt euro-utträde som väckt uppmärksamhet.

Finansminister Jutta Urpilainen sade i en intervju i finska affärstidningen Kauppalehti att Finland inte till varje pris kommer att försvara euron. Finland är inte redo för en integration mellan euroländerna där de blir ansvariga för varandras risker och skulder.

Uttalandet väckte internationell uppmärksamhet och det skrevs om att Finland ”hellre träder ut än betalar andra länders skulder”.

Eftersom det redan tidigare funnits spekulationer om att Finland ska lämna euron (Finland exit - Fixit), kanske till och med före Grekland (Grexit), togs uttalanden på stort allvar.

Dessutom gick även holländska politiker ut och uttalade skepsis mot en del av besluten på senaste EU-toppmötet.

Efter senaste toppmötet lugnade marknaderna ned sig och både Spaniens och Italiens höga obligationsräntor sjönk. Den första bedömningen var att Tysklands förbundskansler Angela Merkel fått ge med sig och beslut tagits som skulle underlätta för Spanien att klara sina krisande banker.

Ganska snart stod det klart att de beslut som tagits förutsatte bland annat en gemensam europeisk banktillsyn och dit är det lång väg. Därför började räntorna åter stiga för både Spanien och Italien.


Under helgen ilsknade Italiens premiärminister Mario Monti till. De stigande obligationsräntorna berodde bland annat på uttalanden från Holland och Finland.

– Enligt min mening beror det på flera faktorer, bland annat på kommentarer som jag tycker är olämpliga från politiska auktoriteter i nordiska länder, sade Mario Monti.

I Tyskland tycker samtidigt nästan hälften av de tillfrågade, 49 procent, i en opinionsmätning att eurozonen skulle klara sig bättre utan krisdrabbade Grekland som medlem. 43 procent tyckte det motsatta.


Förra veckan menade svenske finansministern Anders Borg att det var oundvikligt ”med någon form av betalningsinställelse” för Grekland.

Måndagens eurogruppsmöte kommer att följas av fler. Det finns en mängd med stora och komplexa frågor att ta itu med. Inte minst den ökande spänningen mellan nord och syd i Europa.