Efter nedgången i svensk ekonomi i början av 1990-talet har köpkraften, mätt i disponibel inkomst, ökat med 25 procent mellan åren 1995 och 2004.

Spridningen var som störst år 2000 vilket till största delen förklaras av mycket kraftiga kapitalvinster som realiserades det året. Därefter minskade spridningen men ligger nu på en markant högre nivå än tidigare, konstaterar SCB.

År 2004 hade de 10 procent hushåll med de högsta inkomsterna drygt 22 procent av den totala inkomstsumman för hela landet. De 10 procent hushåll med lägst inkomst hade bara 4 procent av den sammanlagda inkomstsumman.

Ensamstående med barn fortsätter att halka efter. I genomsnitt ökade inkomsten för personer 20 år och äldre med över 24 procent under perioden 1995-2004. De sammanboendes inkomstnivå ökade mest, med över 25 procent. De ensamståendes inkomstnivå ökade med drygt 18 procent.

Sämst har det gått för ensamstående med barn vars inkomster ökat med bara 15 procent under perioden.

Pensionärsgruppens inkomster har ökat med knappt 18 procent. Ålderspensionärer har alltså haft en sämre inkomstutveckling än genomsnittet. Ändå hade de som var pensionärer 2004 en betydligt högre ekonomisk standard än vad motsvarande grupp hade 1995.

Personer som är födda utomlands hade en väsentligt lägre inkomst än personer födda i Sverige. Men personer som kommit från andra nordiska länder eller från länder inom EU hade efter mer än 10 år i landet nästan samma inkomst som svenskfödda.

Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män. År 2004 var medianvärdet för arbetsinkomsten för heltidsanställda kvinnor nära 85 procent av männens inkomster. I början av 1990-talet var den andelen strax över 80 procent. Förändringarna de senaste åren är mycket små och inte statistiskt säkerställda.