Siffrorna pekar på ett fortsatt besvärligt läge för landet som ännu inte behövt bocka och be om krishjälp från de andra euroländerna och IMF.

– Det är allvarligt om Spanien hamnar i samma läge som Grekland. Det väcker oro kring eurons framtid. Spanien är en så mycket större ekonomi, säger Johan Javéus som är chefsstrateg inom SEB.

Han tror dock att Spaniens problem kan lösas genom att de lån som kan komma att behöva betalas ut dediceras direkt till banksektorn och inte till statskassan. Genom en sådan lösning blir inte spanska staten mottagare för att täcka hål i statsbudgeten som i fallet med Grekland och i Spaniens grannland Portugal. En sådan riktad lösning skulle innebära att spanska staten kan fortsätta låna som tidigare på marknaden.

Det är den sargade banksektorn i landet som nu känner av den största motvinden, betonar Johan Javéus. Den främsta orsaken är de stadigt sjunkande fastighetspriser i landet som gör att bankernas säkerheter för fastighetslån blir mindre och mindre säkra och mindre värda för långivarna.

Men visst står också den spanska staten inför stora utmaningar, konstaterar Javéus. Det illustrerar också de siffror som EU-kommissionen presenterade i sin vårprognos strax före lunch.

Spanien är ett av de nio, av 17, euroländer som är på väg att missa sina budgetmål på vägen för att sänka underskotten under stabilitetspaktens treprocentsgräns. I år är underskottsmålet 5,3 procent men prognosen är att Spanien hamnar på 6,4 procent. Nästa år ser det ännu värre ut för det sydeuropeiska landet. Målet är ett budgetunderskott under 3 procent då men prognosen landar på ett underskott på 6,3 procent.

Det florerar nu obekräftade rykten om att Spanien ska få mer tid på sig för att bemästra de underskottsmål som landet kommit överens med EU om. Detta i utbyte mot att landet uppfyller nya villkor, bland annat en oberoende granskning av planen för att rekonstruera landets problemfyllda banker.

– Det är en balansgång att ge landet mer tid. Marknaden vill ju se att krisländernas statsfinanser stabiliseras. Det är a och o för att få tillbaka förtroendet för de här länderna. Men det finns samtidigt en gräns för hur mycket åtstramningar som kan göras, säger Johan Javéus.

Tillbaka till bekymret med stort B i Spanien: Bankerna. Johan Javéus utesluter inte att den spanska staten tar över hela den skuldtyngda banken Bankia, där staten nu har en ägarandel på 45 procent.

– Det finns inget som hindrar, enligt EU-regler, att en stat tar över en bank i sin helhet. Det var så den irländska staten tvingades göra med banker i det landet för några år sedan. Men helst vill man undvika ett sådant totalingripande, säger Johan Javéus.

Han tillägger att den spanska marknaden är fragmentiserad och att det finns flera stora spanska banker med betydande verksamhet utanför landet och som är relativt stabila. Ett tydligt exempel på en global och diversifierad spansk bank är Banco Santander.

Den gemensamma nämnaren för banker med problem är att de är fokuserade mot den kraschlandande spanska fastighetsmarknaden. Bankia är visserligen en storbank men är ett resultat av att sju regionala problemfyllda banker slogs ihop till en större bank.

– Man trollar inte bort problemen (läs bräckliga fastighetskrediter) genom att göra så. Men man kan hitta sätt att effektivisera verksamheten genom att slå samman flera banker, säger Johan Javéus.

Den största utmaningen just nu i Spanien, vid sidan av att fler och fler hushåll och företag hamnar i någon form av betalningsproblem på grund av de fallande fastighetspriserna, är arbetsmarknaden i landet. Arbetslöshetssiffran är nu hisnande 25 procent.

– Ju fler arbetslösa desto svårare att betala lånen. Även denna utveckling kommer tillbaka till bankerna och slår mot dem, säger Johan Javéus.

Oron för utvecklingen i Spanien illustreras också på börsen där. Vid lunchtid hade Ibex 35 tappat 1,4 procent jämfört med stängningen i går. Den spanska börsen var därmed i strykklass under fredagshandeln i jämförelse med övriga större europeiska börser.