EU och Europeiska centralbanken (ECB) liksom Internationella valutafonden (IMF) håller fram Irland som ett mönsterland när det gäller att ta sig igenom finanskrisen. Irland visas upp som det goda exemplet när Grekland vägrar att göra något som på allvar tillfredsställer de som lånar pengar till landet.

Men irländarna själva börjar undra hur länge åtstramningen och de bistra tiderna ska pågå. Och varför belönas Irland med skyhöga räntor på sina statsobligationer när det blåser extra snålt nere i södra Europa?

Sanningen är att det är långt kvar för Irland och det är ännu längre kvar tills finansmarknaderna litar på landet.

Efter en sprucken bostadsbubbla och bankkrascher fick irländska regeringen gripa in och hålla bankerna under armarna. För att klara av det behövdes stödpaket från EU och Internationella valutafonden.

Ekonomin verkar inte komma igång ordentligt. För helåret 2011 steg BNP med 0,7 procent efter flera år med minussiffror. För 2012 förutspås att ekonomin stiger med ungefär samma siffra. Men det hela är mycket osäkert och beror naturligtvis på hur det går med efterfrågan från utländska marknader, främst från övriga Europa och Nordamerika.

Ett ja från irländska folket skulle, enligt bedömare, ses som ett viktigt budskap till de multinationella företag som finns på den gröna ön och som är basen för den irländska ekonomin. Multinationella företag står för cirka en tredjedel av sysselsättningen på Irland och svarar för mer än 75 procent av exporten.

Mellan åren 2007 och 2011 krympte Irlands ekonomi med 12 procent vilket är jämförbart med Greklands krympning på 14 procent. Arbetslösheten tredubblades och statsskulden växte med 100 procent.

Precis som i Grekland sänktes löner och pensioner.

Orsakerna till den ekonomiska härdsmältan var olika men det har varit lika plågsamt för båda befolkningarna.

I Irland finns en utbredd åsikt att Irland har blivit hårt behandlat av både ECB och EU. Speciellt när man jämför sig med Grekland.

Men i båda länderna vill befolkningen enligt undersökningar stanna i eurozonen. Det borde bädda för ett ja i Irland och att de partier som vill ha kvar Grekland i euron och ta ansvar för ekonomin vinner valet 17 juni.

Men osvuret är bäst och marknaderna håller sig avvaktande.

Arbetsmarknaden bedöms av ekonomer som flexibel och ekonomin konkurrenskraftig. Irland har ett överskott i sin handel med utlandet.

Men ekonomin har ändå svårt att komma igång eftersom kreditgivare håller i de pengar som finns vilket inte gynnar investeringar och konsumtion.

Arbetslösheten fortsätter att vara hög, uppåt 15 procent, och det finns tyvärr ingen ljusning i sikte.

Efter flera år med en hård ekonomisk regim som givit applåder från Bryssel och Frankfurt vill irländarna inte bara ha beröm utan fart på den inhemska ekonomin. De vill inte även i fortsättningen bli straffade av marknaden med räntor på över 7 procent på sina obligationer.