LÄS MER: ”Minnen från barndomen stärker anrikt varumärke”

Jubileumsböcker, specialbyggda webbsidor och till och med företagshistoriska museum. SvD Näringsliv har tidigare skrivit om hur allt fler bolag aktivt använder sin historia för att bygga sitt varumärke.

– Att visa upp sin historia bygger trovärdighet och visar på ett långsiktigt förhållande till både kunder och samarbetspartner, säger Alexander Husebye, vd på Centrum för Näringslivshistoria.

Han menar att arbetet inte bara handlar om företagens kommunikation utåt.

– Det kan också handla om att bygga företagskultur internt; något som får medarbetarna att samlas kring lägerelden.

I vissa fall kan det rent av vara en hygienisk nödvändighet. Ett exempel är Deutsche Bank, som precis som de flesta tyska företag på ett eller annat sätt var inblandade i kriget. De har satsat hårt på att visa upp sin historia utan att ducka för de mer obehagliga delarna. I dag har man en gedigen webbplats och ett historiskt sällskap som ger ut litteratur om bankens historia.

– Tar man inte fram det själv kommer det förr eller senare i öppen dager på annat sätt och visar det sig då att man undanhållit saker blir det mycket värre. Skriver man historien själv kan man visa på den i ett sammanhang. Rycks episoder loss från det sammanhanget kan det se än mycket värre ut, säger Eva Ersson Åbom, marknadschef på Centrum för näringslivshistoria.

Både hon och Alexander Husebye talar naturligtvis i egen sak eftersom en del av deras verksamhet är att sälja konsulttjänster åt företag som vill värna om sin historik. Och alla är inte lika positiva till trenden att företag lägger stora pengar på att använda sin historia för att stärka sitt varumärke.

– Risken är att man både internt och externt uppfattas som tillbakablickande och mossig, säger varumärkesexperten och universitetslektorn Mats Georgson.

LÄS MER: ”Drömmar om D-mark”

Han menar att varumärkets betydelse för kunder respektive anställda hänger väldigt mycket ihop. Det man säger utåt säger man också inåt.

– Pratar man för mycket om hur bra det var förr så kommer förr eller senare även de anställda att tänka ”jaha, vi har inga nya idéer i det här före- taget”, säger Mats Georgson.

Han tar telekomjätten Ericsson som ett exempel när de för några år sedan släppte en jubileumsbok.

– Jag minns inte exakt men tror den var på 900 sidor och det var först på sidan 800 som man var framme vid de första mobiltelefonerna.

Hur ska man tänka för att använda sin historia på ett bra sätt då?

–Det gäller att spetsa till det, göra historien till ett exempel på hur man ska gå till väga i framtiden och inte bara till en berättelse om att man har funnits i sin bransch länge. Det måste vara något som handlar om företaget filosofi som särskiljer dem från andra, säger Mats Georgson.

Han menar att en grundläggande sak som ofta tappas bort i dag är att varumärkesvård ytterst handlar om kundnytta, det vill säga hur skiljer sig ett företag från övriga och varför är den skillnaden bra för företagets kunder.

Av förklarliga anledningar är det också svårare att jobba med företagets historia på ett bra sätt om man, som exempelvis Ericsson, är i en föränderlig och teknikintensiv bransch. På andra områden kan det lämpa sig betydligt bättre. Ett exempel är spritbranschen.

–Där är det ju till och med så att företagen uppfinner en historia som egentligen inte finns. Smirnoff och Chivas Regal till exempel är betydligt yngre än man förleds att tro, säger Mats Georgson.

Samtidigt varnar han för flockbeteende. Är man i en bransch där alla pratar om sin historia är det troligtvis en bra idé att prata om något helt annat.

Sociala medier sägs ha drivit på trenden, är företagets historia en bra sak att prata om i det sammanhanget?

–Svaret blir detsamma egentligen. Har du en historia som är intressant då kan det fungera alldeles ypperligt. Men det kan ju lika gärna bli så att man spammar folk med en massa grejer som inte är ett dugg intressanta för mottagarna.