Finlands spontana reaktion på EU:s nödlån till spanska banker har varit att sätta sig på bakhasorna, säger Susanna Ginman, chef för ledar- och debattredaktionen på finska tidningen Huvudstadsbladet.

– Sannfinländarnas Timo Soini sa omedelbart att detta bör Finland inte vara med på. Andra mindre oppositionspartier, som Centern, har också sagt nej till fler stödpaket. Regeringen ställer sig bakom, men med motiveringen att nödlån är det minst dåliga alternativet. Går vi inte med på detta blir Finland ännu värre drabbat.

LÄS MER Analys: ”Stödlånet kommer svida rejält i Madrid”

När EU:s finansministrar höll sin telefonkonferens i lördags om nytt nödlån till Spanien ställde Finlands finansminister Jutta Urpilainen (S), tillsammans med Nederländernas dito, krav på omfattande villkor för att gå med att ge lånet.

Susanna Ginmans kollega på Huvudstadsbladet, Mikael Kosk, menar att de särskilda krav som Finland har ställt handlar om en säkerhet för sina andelar.

Samma sak gjorde Jutta Urpilainen då det var förhandlingar om det andra stödpaketet till Grekland. Finland var då först med att kräva säkerhet för ett sådant stöd. Enligt anonyma bankkällor löste Grekland detta krav genom att de fyra största bankerna i Grekland tillsammans gav en säkerhet på sammanlagt 880 miljoner euro bestående av dels kontanter, dels värdepapper.

LÄS MER Spanska spökstäder växer i krisens spår.

En skillnad nu är att Finlands särskilda krav gäller bara om nödlånet sker via EU:s tillfälliga krisfonder, EFSF, påpekar Mikael Kosk. Om lånet ges via ESM, den permanenta krisfond som EU ska sjösätta i sommar, ställer inte Finland detta krav.

Fast regeringen befinner sig i en svår situationen, menar Susanna Ginman.

– Opinionssiffrorna för socialdemokraterna har just stigit lite grann, men att regeringen går med på nya stödlån kommer att medföra att opinionssiffrorna sjunker igen. Även Vänsterförbundet kommer att drabbas av beslutet.

LÄS MER Reinfeldt: Sverige tyngs av andras problem.

Sannfinländarna är drivande i Finlands motstånd mot EU:s stödpaket och nödlån, säger Susanna Ginman.

– I senaste valet la de en stark betoning på sin EU-fientlighet, och eftersom de vann så många röster i det valet har de andra partierna varit tvungna att relatera till detta.

Fast det finns också en allmän opinion som är emot att stödja krisande länder och banker.

– Folk är leda på att stöden kostar och kostar, samtidigt som det är svårt att få pengarna att räcka till för Finlands egna behov. Och trots alla åtgärder fortsätter bara problemen. Även om oppositionen förenklar situationen måste man ju erkänna att kritikerna delvis har rätt, säger Susanna Ginman.

Kritiska röster finns också inom näringslivet. Stefan Törnqvist, vd för Ålandsbanken Asset Management, har tidigare ifrågasatt de särskilda krav på säkerheter som Finland ställde gentemot Grekland. Han menade att de inte var tillräckliga och att de var otydliga.

I en intervju med Huvudstadsbladet sa han att stöden bara handlade om politik.

– Politikerna har målat in sig i ett hörn som de inte kommer bort från. Allra smartast hade varit att inte alls delta i stödpaketen.

Han menade också att ”det är svårt att hjälpa grekerna när de inte vill hjälpa sig själva och ändra på sina seder och bruk”.