Det här ställer frågor om huruvida Fed och andra myndigheter gjorde tillräckligt mycket för att ta tag i de farhågor som fanns kring hur självregleringen av Liborräntan sköttes – eller om deras ansträngningar för att hålla banksystemet flytande under finanskrisen innebar att frågan fick komma i andra hand.
En talesperson för Fed meddelar i ett uttalande att de fick ett par rapporter från Barclays om problem med hanteringen av Liborräntan i slutet av 2007:
– Våren 2008 undersökte vi hur Barclays rapportering av Liborräntan sköttes. Därefter rapporterade vi om vår analys och våra förslag till reformer av Libor med berörda myndigheter i Storbritannien, sägs det i uttalandet.
Barclays ska enligt dokument som offentliggjordes förra veckan även själva ha kontaktat Fed för att diskutera Liborräntan i augusti 2007. Därefter kommunicerade Barclays ytterligare tio gånger med den amerikanska centralbanken om rapporteringen av räntan; däribland Libor-relaterade problem under finanskrisen.
En bedömare som Reuters pratat med, Yale-forskaren Andrew Verstein, menar att något som Fed kunde ha gjort 2008 var att se till att mäta huruvida bankerna verkligen rapporterade in korrekta lånekostnader.
– Sedan, efter finanskrisen, kunde de ha hjälpt till att ta fram ett nytt och bättre system, säger han.
Enligt Reuters är fler än ett dussin banker nu under utredning för sin roll i manipulerandet av räntorna – däribland Citigroup, JP Morgan Chase & Co, Deutsche Bank, HsBC Holdings Plc och Royal Bank of Scotland.
”Liborgate”, som skandalen kallats, har enligt nyhetsbyrån avslöjat ett stort glapp i systemet: ingen enskild tillsynsmyndighet verkar ha haft det slutgiltiga ansvaret för att se till att de räntor som bankerna rapporterar in var korrekta och ärliga.
