Moskva runt sekelskiftet. En brandinspektör anländer till ett svenskt företag för att besiktiga och godkänna en kontorslokal. SvD Näringslivs källa berättar:

– Vår ryska sekreterare, en tjej, kom och frågade hur mycket pengar hon skulle ta ut.

– Ska de ha pengar? frågade jag.

– Självklart.

– Hur mycket? Räcker det med 1 000 dollar?

– Nej, du behöver nog 6 000–7 000 dollar, svarade sekreteraren.

Inspektionen inleddes, och brandchefen gick runt i lokalen och tittade. Han fräste något om en papperskorg vid en dörr, men tog sedan fram ett kontrakt och en stämpel. Kontoret godkändes, och brandchefen gick därifrån med 2 000 dollar i fickan.

– Det var småpengar. Jag hade en mycket högre hyra än i Stockholm, hade headhunters, flera anställda och la stora summor på advokater. När du har investerat åtskilliga miljoner dollar låter du inte några tusenlappar sinka det, berättar den svenska företagaren som vill vara anonym.

Det är den här typen av vardagskorruption som 2001 bidrog till att Ryssland hamnade på plats 79 på Transparency Internationals index. I den årliga sammanställningen rankas världens länder efter graden av korruption. Tio år senare ligger Ryssland på plats 143, och räknas till ett av världens 40 mest korrupta länder.

– Det är värre nu än i slutet av 1990-talet, korruptionen på alla nivåer breder ut sig, säger SvD Näringslivs källa, som fortfarande verkar i landet.

• LÄS OCKSÅ: Flera svenska bolag luras till korruption
• LÄS OCKSÅ: Svenska företag plågsamt naiva

En annan person, företagare i en av landets större städer, skriver att ”allt är genomruttet”. Han har sett tecken på korruption inför OS i Sotji, där det nu investeras stora belopp i infrastruktur.

– Varje projekt leds av en lojal person som ska hitta huvud- och underentreprenörer till varje projekt, säger SvD:s källa.

– I ett av projekten i Sotji var ”investeringen” för att få huvudentreprenörskapet 10 miljoner euro, medan de 8 till 15 underentreprenörskontrakten kostade 1–2 miljoner euro, säger han.

Pengarna, berättar källan, betalas in i fonder, på ytan till förmån för ungdomar och andra samhällsorienterade projekt, men de kontrolleras av den lojale projektledaren och hans kolleger.

– Vi tackade nej eftersom det var för skitigt. Man vet aldrig vad som kommer efteråt – myndigheterna kan dra dig till domstol med påhittade anklagelser om att man inte följt byggloven, säger den svenske företagaren.

Samtidigt uttrycker andra företagare en stor frustration över att bilden av landet blir för ensidig. Att det finns korruption i Ryssland innebär inte att alla är korrupta.

– Jag är alltid rädd att debatten om korruption blir överbetonad och skrämmer bort företag från den ryska marknaden, säger en svensk företagare inom den ryska oljeindustrin.

Han menar att ryktena om korruption blivit till en ”oöverstiglig tröskel”, medan de som väl tar steget till Ryssland inser att det inte alltid är så farligt som de befarat:

– Ingen säger att det inte är ett problem, för jag har stött på korruption i många avseenden.

Martin Åberg gör sin andra sejour i Ryssland, nu som handelsråd vid svenska ambassaden. Enligt honom ställs företagarna inför ett strategiskt beslut om hur mycket byråkratiskt ”stök” man är beredd att acceptera.

Han hänvisar till att över 400 svenska bolag verkar i Ryssland, varav många tjänar mycket pengar.

– Det är otänkbart att alla bolag skulle vara genomkorrupta. Det går bra att göra affärer här, men det tar tid, säger han.

• LÄS OCKSÅ: Kinasatsningen blev en mardröm
• LÄS OCKSÅ: ”Går visst att göra affärer utan mutor”

Den 17 februari välkomnades Ryssland till OECD:s samarbete mot korruption. Konventionen, från 1999, gör det olagligt att muta utländska tjänstemän i gränsöverskridande affärer.

I Ryssland är det i dag olagligt att såväl betala som att ta emot mutor, med en straffskala som slutar med straffarbete eller flera års fängelse. Men, skriver SvD:s källa, ”västerländska stater och företag blundar eftersom Ryssland är ett av de få länder där man kan tjäna pengar i dag”.

• TIPSA OSS! Har du en historia att berätta om svenska mutor utomlands i vår serie ”Blågula mutor”? Har du eller ditt företag tvingats betala ”kickbacks” och medverkat till korruption? Mejla tipsa@svd.se. Du kan även skicka ett krypterat mejl – en extra säkerhetsgaranti. Sök på ”krypterade mail” på nliv.se.

Blågula mutor: Hela granskningen

"Alla är korrupta - utan undantag"

Svenska företagare drabbas av korruption i Kina, men på hemmaplan råder okunskap om problemen.

Kinasatsningen blev en mardröm

Kinassatsningen blev en mardröm för den svenska företagren som tvingades in i en livsfarlig korruptionshärva.

Svenska bolag luras till korruption

Korruptionsrisken får många svenska företagare att dra öronen åt sig och helt undvika att göra affärer i Kina.

Miljoner rubel under bordet

"Det går att göra affärer i Ryssland utan mutor, det tar bara längre tid", säger ett handelsråd vid svenska ambassaden.

En enda fällande dom på 13 år

Sverige i bottenligan när det gäller internationellt samarbete mot mutor. Överåklagare Gunnar Stetler är självkritisk.

"Svårt undvika korrupta bolag"

Som sparare i etiska fonder måste man acceptera att äga aktier i bolag som ägnar sig åt korruption, menar Folksam.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?